Jul  Aug  Sep  Okt  Nov  Dec  Jan  Feb  Mar  Apr  Maj  Jun  

Vecka 30:

må 22

ti 23

on 24

to 25

fr 26

lö 27

sö 28

Kulturarvets dag, 3 december 2023

Kulturarvets dag 2017 - kastaler

Artiklar, Öja

Den 10/9-2017 var det Kulturarvets dag också på Gotland, men det anordnades under hela helgen en hopen saker, lördag: Vandring i två ängen, Fåglar som kulturarv, Väskinde hade öppet hus i Fossilmuseet, Prästladugården och Sandkull-Annas stuga, En vandringsled invigdes i Fröjel och folk gick på Natur- och kulturstigen i Bro. På söndagen gick folk i Tjelvars fotspår i Gothem, i Lärbro funderade man på vikingatidens vardagsliv, Sanda hade Gullinmuseet öppet, i Tingstäde funderades det över Kulturmiljöer från svunnen tid och så det som denna sida handlar om: Varför uppfördes tre väldiga kastaler just på Storsudret, i Gotlands sydligaste socknar?

Tanken var inte endast att man storögt skulle kika och lyssna på guidernas berättelser utan faktiskt också resonera samman om saker och ting varför på Storsudret avslutade det hela med en kaffestund på Körsbärsträdgården.

Bilden ovan visar hur Ing-Marie Tellström på ett utmärkt sätt visar oss kastalen i Öja och kortfattat redogjorde för litteraturens förslag till varför kastalerna står där de gör och till vad de kan ha använts (vi är faktiskt inte säkra på detta ehuru alla kan se att det är försvarstorn, men varför i himmelens namn står det stora sådana alldeles bredvid kyrkorna?). Det var en bra genomgång - Tack Ing-marie!



Vid den nyutgrävda kastalen i Hamra mötte Torsten Gislestam upp (killen i hatten, som bor strax bredvid, en i historia lärd man, han håller bl a på med Hamra kyrka som småningom kommer att ingå i standardverket Sveriges kyrkor). Kastalen i Hamra är större än Kruttornet, 14x11 meter säger utgrävningsledaren Christian Hoffman, och den kan ha varit högre än Kruttornet (murarna är väldigt breda), i en odaterad artikel i lokalpressen. Christian säger också att en kastal är ett försvarstorn men att modern forskning har visat att detta är förenklat och att de har haft flera funktioner under tidernas oavhjälpliga gång.



Torsten Gislestam tillsammans med Dan Carlsson, som också var tillstädes, redogjorde för kastalen och utgrävningen ty det är den sistnämndes företag Arendus som utfört den - tack Torsten och Dan!

De berättade att kastalen var från 1100-talet, till och med från början, och att den var den största på Gotland och som en ovanlighet att den hade rundade hörn: kastalerna är oftast fyrkantiga, eller rektangulära, eller helt runda.


Ett av rummen i bottenvåningen på kastalen i Hamra

Gislestam berättade bl a att han som barn åkt skidor på vad som då kallades kastalbacken, visade en bevarad kalkugn, där nog de övre våningarna på kastalen blivit förvandlade till pulver, om inte traktens bönder återanvänt den grovt huggna stenen till sina egna byggnader, eller där kalken till murbruket i kastalen förfärdigats. Han hade också en teori om vad kastalen har varit, nämligen en storbondegård medan Dan Carlsson menade att det var en regelrätt kastal eftersom det inte fanns någon ingång i markplan utan först på andra våningen som i de andra kastalerna. Carlsson berättade också att man gjort en del fynd inuti kastalen, de äldsta var från vikingatiden, 1000-talet, en pärla och spänne. Och det är intressant, men å andra sidan har man funnit mycket från vikingatiden på Storsudret varför de vikingatida fynden förmodligen inte tvärsäkert kan tidsbestämma kastalen; Carlsson hade låtit skicka in lite av kastalens murbruk för tidsbestämning men ännu inte fått något begripligt svar.

Gislestams och Carlssons olika teorierna om vad den för tiden gigantiska byggnaden har varit behöver inte vara motstridiga och Christian Hoffman har nog alldeles rätt i att kastalerna fyllt olika funktioner under deras tusenåriga historia, se t ex den i Lärbro, som i nutid är redskapsbod och utställningslokal, om jag minns rätt.



Vid dagens sista kastal, den helt runda kastalen i Sundre, se sidan om kyrkan, mötte Kerstin Jonmyren upp och berättade - tack Kerstin!. Hon hade tankar om vem som byggt kastalen, dvs de som faktiskt såväl har tillverkat byggnadsstenen och med murbruk emellan lagt dem på plats. Hon sa att det kanske var trälar, vars historia som bekant är ganska lite utforskad men antog att framtiden nog kommer med klarare besked. Här finns en sida om trälar utifrån Gutalagen.

Lite teorier om kastalerna

Men först ska sägas att den ingång i marknivå som du ser på bilden ovan är upptagen i senare tid, ingången i kastalerna låg vanligen på andra våningen; en sådan ingång finns på andra sidan av kastalen.

Vi har en Guide till kastaler, där vi i allt prat också nämner vanligaste teorierna, dvs försvarstorn och skyddat förråd. Det tycks ha varit så att kastalernas understa våning, till vilken det alltså inte fanns någon ingång från utsidan, har använts som förråd, den andra våningen har på sina ställen en latrin, se t ex sidan om Kruttornets finesser, varför vi vet att folk bör ha uppehållit sig i kastalerna och i denna våning, kanske bostad. De nedersta våningarna har trätak, det är lätt att se, men uppåt tredje våningen till finns ofta slagna stenvalv. En bild från Sundre kastal:



Bilden är tagen i mörkret inuti kastalen i Sundre. Jag stod på bottenvåningen och tog kortet uppåt. Du ser bjälklaget till taket i första våningen men också det slagna valvet i nästa våning, dvs taket till den våning där folk hade sin dagligstuga och till vilken ingången i andra våning på kastalerna leder. I förbigående kan vi tala om att diametern på kastalen i Sundre är 15 meter, samma diameter som den 100 år yngre kastalen, kärntornet, i Stockholms slott (du ser kastalen bakom Storkyrkan på Vädersolstavlan (kikar du förresten på hela Vädersolstavlan så kommer du att få se gotländska packhus som ännu står var original i Visby, t ex Liljehornska huset).

Ovanför våningen med det stenslagna valvet i Sundre kastal, valv som man också borde kunna se i Kruttornet och i Lärbro, så fanns ett par våningar till. Den allra översta våningen var avsedd för vakthållning och hade kanske också en inre mur, förutom det yttre krenelerade muren; på kastalen i Gothem tycks det också ha funnit ett stenvalv i toppen.

Jag tror att det stenslagna valvet, eller valven, helt enkelt var ett brandskydd för dem som bodde eller satt vakt i kastalen. Vi vet nämligen att åtminstone en kastal var bebodd, se Kräklingbo kastal, och så var fallet i Lau också, se sidan om kastalen, där man också med tiden förfärdigat ett bättre boställe, men grunden för det hela är en kastal, liksom i Stockholms slott, Kalmar slott, Falsterbohus och flera därtill.

Vid kaffestunden i Körsbärsträdgården kom vi just inte särskilt mycket längre förutom att det funderades lite grann över andra möjliga kastaler på Storsudret, bl a Kastelle (det är smedjan som finns kvar) och några platser till. I förbigående vill jag också nämna att det frågades efter förslag på ämne till nästa års kulturdag. Två förslag som jag tyckte var särskilt bra var att Dan Carlsson skulle visa Kulturlandskapet och det andra kom från Gislestam själv, nämligen de medeltida kyrkorna, som folk vet alldeles för lite om.

- Vad det än blir, se till att vara där och lär dig om Gotland och hembygden. Det är bra mycket häftigare än vad du tror!

/text och foto Bernt Enderborg