Layoutelement

text bild karta   info, a-ö

Hemse kyrka

Gotland - Hemse - Kyrka
Hemse kyrka
Hemse kyrka, foto Bernt Enderborg

I denna kyrka hittades som golvplankor den bäst bevarade stavkyrkan i Sverige (kulturstulen till Stockholm). Triumfkrucifixet är en klenod, runalmanacka på väggen bakom predikstolen.


Hemse kyrkaNuvarande kyrka i Hemse är byggd på 1200-talet någon gång, vilket i förstone inte är särskilt uppseendeväckande, men det är en spännande kyrka som har en rik historia.

Den lilla halvrunda avslutningen i öster på kyrkan kallas absid, sådana återfinns på kyrkorna här och var, men riktigt varför har jag ingen kläm på. Det kanske har något med akustik att skaffa, det finns ju s.k. ljudkrukor i en och annan kyrka, dvs inmurade resonansförstärkare, men absiderna kan väl lika gärna vara någon tradition någonstans ifrån.

Vidare är kyrkan full av målningar från 1200- och 1400-talet, men de är tämligen "hårt" restaurerade i slutet av 1800-talet varför de känns lite annorlunda.


Hemse kyrkaVid restaureringen gjordes en sensationell upptäckt då golvet bröts upp, ty därunder låg en nästan komplett stavkyrka, rikt ornerade ekplankor, den enda någorlunda kompletta stavkyrka som återfunnits i Sverige.

På södersidan är årtalet 1893 inknackat på stenfoten, antagligen i samband med att kyrkan renoverades. Det är inte ovanligt att folk genom århundradena har klottrat i kyrkorna, se t ex Lye kyrka.


Hemse kyrka

Figuren ovan på nordväggen, man ser den direkt då man stiger in i kyrkan, tycks vara i färd med att anfalla något slags träd från 1200-talet, se Livsträdet. Passionsfrisen längs med nästan hela norra väggen var populärare ett par hundra år senare.

Hemse kyrka

Triumfkrucifixet, kyrkans största klenod, se Viklaugruppen, är från slutet av 1100-talet och inte jättelikt men skönt att beskåda. Jesu offer är ju viktigt för religionen, fast det är ju inget som hindrar att man därvid åstadkommer stor konst.

Hemse kyrka

Den tjänstgörande prästen i Hemse kyrka står konstant, förutom då han eller hon står i predikstolen, och ser på futharken, som man inte kan undgå då man står vid altaret ty den är ristad/målad upprepade gånger i koret.

Hemse kyrkaI en liten skrift i kyrkan sägs att där är "endast de första runorna i runraden, den s.k. futharken, som ideligen upprepas, kanske som en besvärjelse mot onda makter". Och det är ju en annorlunda tanke, den att prästen är skyddad av runristade besvärjelser då det talas från predikstolen, och då måste väl predikningarna innehålla lite religiös kraft också från fornstora dar. Men de kvarvarande runorna är nog en del av ett numera delvis bortrestaurerat runkalendarium.

Predikstolen är från 1768 och på den kan man se evangelisterna, som är påfallande lika varandra.

Bilden visas Lukas, men de andra ser ungefär likadana ut ehuru deras attribut är anpassade till de olika traditionerna om deras öden.


Hemse kyrkaOdjurshuvudet kommer från foten på dopfunten. Cuppan, där man inte doppar ungar, är från 1300-talet och således ett par hundra år nyare än foten, som tillverkades på 1100-talet av Hegwaldr.

Hegwaldr är namnet på den som beställde den dopfunt som återfinns i Etelhems kyrka, men det tolkades tidigare som namnet på den som hade gjort dopfunten varför stilriktningen gavs detta namn.

Egentligen tillskrivs dopfunten något som kallas Hegwaldr Posthumus, se Stenmästarna, ty Hegwaldr själv måste rimligen ha varit död vid mitten av 1100-talet.
/text och foto Bernt Enderborg

Mer information

Konst i kyrkan, se skulptur eller målning. Eller kika i spalten till höger.

Mer om Kyrka: länkar, bilder, karta - för annat se Information.
Mer om Hemse: länkar, bilder, karta.

Guide till Gotland

Översikt, allmän information: Guide till kyrkor på Gotland.

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.

Länk till den här sidan: http://www.guteinfo.com?id=199

Karta Hemse

<span translate='no'>Hemse</span> socken

Vägbeskrivning från Visby

Väg 142 till Hemse.

Fågelväg till större orter

Hemse 0 km, Burgsvik 24 km, Ljugarn 27 km, Klintehamn 32 km, Roma 35 km, Visby 53 km, Slite 65 km, Fårösund 90 km.

Latitud: 57° 13' 58"
Longtitud: 18° 22' 22"
Poi - lat/long: 57,23296242 - 18,37299959

Karta med vägbeskrivning, som du skicka med epost.

Kommentarer till denna sida

1) S:t Göran i Hemse

Det finns en bild av S:t Göran där han strider mot draken. Av rustningen att döma så är ryttaren från senmedeltiden. Ryttaren har en sköld med svart kors på vit eller i heraldiskt sammanhang silver bakgrund. Samma motiv hade tyska orden som sitt märke, kan det finnas något samband?

Henrik Andersson, Hemse

webmastern kommenterar

Visst kan det finnas ett samband, jag själv spekulerar ju om det verkligen är den thebanska legionen målningen i Bunge kyrka, men det är väl inte något man kan vara säker på.

Ett annat sånt exempel är ju att de gutniska krigarna 1361 oftast beskrivs som dåligt utrustade; ibland citeras isländska sagor om att det fäderneärvda svärdet togs nog från sin nagel osv strunt. Men jag börjar undra om allt det där stämmer, se sidan om Slaget i Mästerby 1361, där det också frågas vilka figurer det egentligen är som pryder våra kyrkor, som bl a riddarna i Grötlingbo och Väte; se också sidan om Kristi riddares gård.

Du vet ju liksom jag att Gotland ständigt beskrivs som efterblivet på alla tänkbara sätt, fast det var här handeln i Östersjön växte fram, fast Visby var Östersjöns största stad och fast Sveriges första författare bodde här osv (just nu håller jag förresten på med en sida om den Medeltida världsbilden, som på sitt sätt bevisar att gutarna inte var långt ifrån den medeltida bildningen). Men samtidigt är det nog så att målningarna i de medeltida kyrkorna har gjorts om, färgerna förändrats, förbättrats och restaurerats under århundradenas ihärdiga gång varför det är svårt att veta något säkert.

En ungefär likadan bild på S:t Göran finns förresten i Anga kyrka, se Drakdödaren, som säkert också finns i flera kyrkor. Det här är otroligt spännande och komplexa frågor men som vanligt är det svårt att få fram några säkra svar.

Ps. Det är utomordentligt att du är så intresserad av dessa frågor - jag har några mail från dig som jag ännu inte har hunnit bearbeta, men jag är medveten om dem - och jag hoppas att du får tid och möjlighet att åka runt i våra kyrkor och kika lite, ty det finns skatter att upptäcka men det är väldigt tidskrävande. Ds.

2) Riddare och bönder

När man talar om medeltida bönder så kommer alltid bilden fram av en stackare som lever i en hydda tillsammans med sina sjuka barn plus kor och getter. Och denne stackars bonde är livrädd för någon feodal herres knektar. Bilden stämmer ju inte riktigt med de självmedvetna gutniska bönderna som begravde silverskatter och byggde gårdskyrkor. Man borde kanske se de gutniska bönderna som socialklass 1 i en slags bonderepublik med någon svensk kung på lagom avstånd.

Kontrasten tyska och danska riddare gentemot fattiga bönder med hötjugor och spadar som slaktades i kallt blod är effektfull men kanske inte riktigt rättvis. Visst, gutarna var inga proffs när det gäller krig, men de måste ändå ha haft vett att försvara sig. Rika bönder på en ö mitt i havet och ingen kan slåss hade lockat sjörövare och andra långt innan Valdemar kom in i bilden. Man har hittat fynd av rustningar varav en del som var omoderna 1361. Men ärligt vad skulle en modern tysk legosoldat anno 1361 ha för nytta av en rustning som redan har 75 år på nacken? En soldat i dag skulle knappast bry sig om att ta en besegrad fiendes vapen om vapnet är ett gevär från första världskrigets dagar.

Angående Tyska Orden som förebild för S:t Göran: Gutarna hade kontakt med ordensstaten på andra sidan havet. Och vilken kan som förebild för en kristen riddare passa bättre än just den riddarorder som finns i närområdet? Och Tyska Ordern har varit på Gotland och de har inte ansetts vara fiender.

webmastern kommenterar

Jag tror att du har alldeles rätt i det mesta, även om jag inte vet vad "självmedvetna bönder" och en "bonderepublik" är för nåt. Och inte heller jag tror att gutarnas utrustning var föråldrade. Men det där med socialgrupper, överklasser av vonar och sånt finns mig veterligen ingen anledning att tro på, vilket inte heller sansade forskare tycks göra. Så klart fanns mer och mindre välbemedlade bönder, men att detta skulle ha påverkat politiskt finns inget stöd för.

- Tack för din kommentar!

Ps. Du har väl läst Falstaff Fakirs undervisning i tyska språket. Boken är väldigt rolig i början med blir lite dryg i längden; boken heter förresten "Envar sin egen professor" om jag minns rätt. Äsch, jag förklarar. Fakiren förklarar att på tyska uttalas bokstaven v som vårt f, dvs i texten ovan skrev jag "en överklass av vonar" vilket alltså uttalat enligt Fakirens regler blir: en överklass av fånar. Ds.

3) Kentaurer

När vi nu är i Hemse kyrka. Kentaurer finns det gott om på Gotland. Kentaurer på kyrkmålningar, dopfuntar och även på minst en grav.
Men hur kommer det sig? Kentaurer tillhör inte den inhemska faunan av mytologiska figurer. Det är ju egentligen bara i grekisk mytologi de finns. Har besökt mången kyrka på fastlandet men har mig veterligen aldrig sett någon häst-människa. Inte heller verkar det finnas någon förklaring någonstans varför gutar tycker om dessa mytologiska väsen. Ingen saga med kentaurer finns heller.

- Någon som vet?

webmastern kommenterar


Hej!

Det där är lite av ett problem för mig också. Visst skulle vi kunna säga att gutarna hade kontakt med grekisk mytologi genom utvandringen i Gutasagan, se I Grekland, men det vågar jag ännu inte, även om det har kommit en studentuppsats som tycker att de romerska förebilderna till bildstenarna, som litteraturen vanligen anger, inte är något vidare eftersom det finns bättre förebilder österut, åt Greklandshållet alltså, och där vi vet att gutarna var då bildstenarna värld började skapas.

Men i själva verket vet jag inte ens om det skall föreställa kentaurer. Jag skall hålla ögonen öppna i litteraturen.

Jag har gjort en sida om Kentaurer men något vettigt svar har jag väl inte.

- Tack för din kommentar!

Ps. Jag kom att tänka på att det på sina ställen kan vara Zodiakens Skytt, stjärntecknet alltså, som avbildas, se den magnifika framställningen Det medeltida världsalltet ty djurkretsen är avbildad där redan på 1200-talet. Missa inte bilden längst ner på sidan om världsalltet, som mest liknar en lejonman i stället; bilden finns också på sidan Några Arnar, där några av de underliga relieferna på Grötlingbo kyrka presenteras (jag har inte hunnit presentera alla dessa än, en del är väldigt underliga, se sidan om Asger Jorns gravplats). Ds.

/webmastern

4) Rött blev svart?

Tänkte lite, Sant Georg eller sant Göran avbildas ofta med sköld med rött kors på vitt, silver fält.

Kan det vara så att färgen helt enkelt har mörknat genom åren?

Henrik Andersson

webmaster kommenterar


Hej Henrik!

Det stämmer nog, inte alla färgerna står sig inte genom århundradena - jag nämner det där på sidan om Passionsfriser under bilden av gravläggningen. Men det har också använts färger som står sig hyfsat bra, se Garda kyrka om målningarna i tornbågen.

Men för att få reda på om rött har blivit svart i ett visst fall måste man nog fråga experterna. Om Byggnadshyttan restaurerat någon kyrka så vet dom. De brukar också ge ut en skrift varje år med trevliga artiklar om vad de har gjort; det var en del om medeltida färger i den skrift där Garda kyrka restaurerades.

- Tack för din kommentar!

Ps. Har du hittat sidan med Kentaurer, något vettigt svar har dock jag inte. Det finns dock mer att grunna på, som du kan läsa på den sidan, t ex Zodiaken och världsalltet. Ds.

/bernt

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.