text bild karta   info, a-ö

Hamra kastal

Gotland | Hamra socken | Kastaler
Hamra kastal
Hamra kastal, foto Bernt Enderborg

Gotlands största kastal


Ur Kastalbacken där ungarna förr åkte skidor grävdes 2016 Gotlands största kastal fram. Kanske ingen sensation men nog så häftigt.

Hamra kastal

Kastalen i Hamra mäter 14x11 meter, uppbyggd i skalmursteknik och ingen ingång i markplan, som kastaler inte har utan först på andra våningen. Den har är ovanligt nog rundade hörn.

Hamra kastal

I dag återstår bottenvåningen, två rum, men murarna är väldigt tjocka och har uppenbarligen varit avsedda för att bära många våningar; nischen i mitten av bilden är av senare datum än byggnadstiden.

För Kräklingbo kastal finns vittnesmål om att den har varit sju våningar hög, men riktigt så höga tros inte kastalerna ha varit, 15-20 meter sisådär antas det.

Den undre våningen har förmodligen tjänat förråd, nästa våning sägs ha varit dagligstugan, latrin, kök och sånt, våningen ovanför kallades åtminstone i Kräklingbo för stenstugan eftersom folk bodde där men riktigt vad som fanns över detta är mindre säkert - i Gothem tycks det ha funnits en våning för vaktmanskapet; se Kräklingbo kastal för lite mer av vad vi vet om kastalerna, och ta också en glutt på Lau kastal där man har fortsatt att bygga.

Hamra kastal

Hamra kastal ligger inte långt från Hamra kyrka likt många andra kastaler, ett par hundra meter, något som det har funderats storvulet kring. I uppsatser och annat från Stockholms Universitet sägs att kyrkor, kastaler och storgårdar hänger samman, dvs man menar att det var en viss storgård som uppförde kyrkan, och kanhända är kastalen på sina ställen vad som återstår av denna storgård, som man därtill tror har givit socknen sitt namn.

Nja, Kräklingbo och Lau kastaler var prästbostader, det vet vi, men hur det är med de andra förefaller osäkert. Teorin om storgårdar och sockennamn har nog väldigt lite fog för sig. Gutalagen från början av 1200-talet stadgar om tionde att: "Det är nu därnäst, att envar där skall hava gudstjänst och lämna tionde, som han har gjort kyrka och hans gård från början var tillagd."

Gutalagen hade nog inte stadgat detta om en viss gård hade byggt kyrkan.

Kalkugn vid Hamra kastal

Bilden visar resterna av en kalkugn.

Hamra kastal var större än det runda kärntornet Tre kronor i Stockholms slott, som hade samma diameter som Sundre kastal, 15 meter.

Kastalernas historia är emellertid väldigt svår att krypa närmare. På Gotland finns som bekant flera sådana än annorstädes i Norden men riktigt varför vet ingen säkert. Wikipedia redovisar t ex helt andra teorier som aktuella och drar in alla kastaler under samma teori, t ex sägs: "En äldre tolkning är att de användes som försvarstorn eller vakttorn." Det vet vi emellertid att de gjorde på Gotland, se Kräklingbo kastal och gärna också gärna om Gotlands organisation och kastaler.

Spekulationer

Lite kan man väl spekulera i alla fall. Om vi antar att kastalerna varit de tidigmedeltida prästernas bostad, som i Kräklingbo och Lau, så kan man fråga sig varför prästen, eller kyrkan, behövde sig ett sjuknävelens försvarstorn.

Först kan vi för roligt säga att kristendomen kanske inte var allmänt godtagen då kastalerna uppfördes, dvs prästen behövde fysiskt skydd från arga hedningar, den första kyrkan brändes ju, se En nedbränd kyrka, ungefär som trögtänkt folk bränner flyktingboende i nutid, och folk ville bränna den andra, se Peters kyrka. Men jag tror att kristendomen var så pass omfattande bland folk då kastalerna uppfördes att det inte var någon hundhedning som vågade sig på prästen då det begav sig, eller kanske går Gutalagen så långt tillbaka i tiden att dess första paragraf, som stadgar kristendom, redan var i kraft då kastalerna uppfördes.

Vill man ha en mera världslig, och troligare, förklaring så kanske bl a socknens tionde behövde skyddas från mindre nogräknat folk.

Tiondet på Gotland delades, som på så många andra ställen i tre delar, vilket regleras i Gutalagen: en del till prästen (lön), en del till sockenmännen (för att hjälpa fattiga) och en del till kyrkan (byggnadsfond), se Dick Harrison i Svd - En historia om tionde.

Hur skulle man nu tryggt förvara detta tionde, som bör ha varit en ordentlig hög med t ex säd (från senare tid har vi kvar Tiondeladan i Hablingbo). Svaret var kanske i en för ändamålet uppförd byggnad, dvs prästbostaden, försvarstornet, kastalen, allra helst som prästen hade att ta hand om minst sitt eget och kyrkans tionde, och kanske också de fattigas, som någon måste hålla reda på och dela ut.

Kulturarvets dag 2017 talade jag vid Öja kastal med en bonde från trakten och frågade om det skulle ha varit möjligt att se havet från toppen av kastalen om den var fyra, fem våningar hög. "Inga problem", sa han, i alla fall åt öster, ungefär en km. Då vet vi det, och vi vet också att det finns en plats i Vamlingbo som kallas Kastelle varför det antagligen har stått en kastal där, och varifrån vars topp man lätt kunde se ut över havet i väster; den ligger nästan en km från en vik vars namn intressant nog är "Snäckhusviken". En snäcka är ett slags krigsskepp, se Snäckänge i Norrlanda, Natur- och kulturstigen i Burs (station 5) och Snäckskogen i Boge.

Kastaler var nog nog såväl skyddade utsikts- och försvarstorn som förråd och prästbostad.
/text och foto Bernt Enderborg
Hamra socken

Hamra kastal

kartan. Flytta startpunkt genom att dra i A:et, närmaste väg till tätorter från målet, skicka länk via epost.

Hamra socken

är markerad på kartan, klicka och socknen med utflyktsmål visas.

Hamra kastal är en del av information om Kastaler på Gotland, som du kan få mer information om genom att klicka här.

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3907

Stugor södra Gotland

4 bäddar - Pensionatsstugan
6 bäddar - Ladan (Nya huset)


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.