Alt ir baugum bundit

Bogeviken på vinterbilden ovan, där du ser tornet av Boge kyrka mitt i bilden om du kikar efter, var på vikingatiden en av den största vikingahamnarna i Östersjön. Svensk historieskrivning har alltid velat att den västra sidan av Gotland, dvs den som vetter mot Sverige, skall ha varit den där den mesta vikingatida handeln bedrevs.

Anledningen till denna slutsats sägs oftast vara att man har hittat mest nedgrävda skatter på den västra sidan. Det kunde väl sägas vara fallet till för några år sen då man fann Spillingsskatten, som i ett trollslag med sina 50 kg silver vände upp och ner på all statistik. Och ännu värre blir den när dagens numismatiska professorer säger att handeln med fastlandet inte kan ha varit särskilt omfattande emedan fynden av svenska pengar från tiden ifråga är få ehuru det enligt andra professorer har slagits enorma mängder svealändska mynt (vilket för övrigt undertecknad inte tror på). En annan anledning till slutsatsen att det på den västra sidan av Gotland bedrevs mest handel är att Visby småningom framvärkte därstädes.

Riktigt vad som är sant är inte gott att veta, och inte heller finns det någon anledning att fundera över vilken sida av Gotland lejonparten av handeln bedrevs. Det var nog rätt jämnstruket, men i förbigående kan vi väl upplysa om att det var södra Gotland som var rikast.

Tillbaka till Bogeviken. Vad betyder sockennamnet Boge egentligen?

I Svenskt ortnamnslexikon, utgivet av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), kan man läsa att Boge syftar till det forngutiska ”baugr” (ring), som i sin tur skulle syfta på vikingatida Bogevikens buktande form (Agneta Sundström SOFI).

Rubriken från denna sida kommer från Gutasagan, som nedtecknades i början av 1200-talet: "Alt ir bagum bundit". Mystifaxer brukar ju tolka detta till "Allt är bundet i ringar", se Gutasagan. Men det är formodligen just så som sockennamnet Boge, ensamt i sitt slag i Sverige, skulle har skrivits - Baugum - jämför gärna med att envist folk än i dag säger Habdum om det standardiserade svenskstavade sockennamnet Havdhem.

Vilken båge, kurva, krok, ring som folk tänkte på då Boge namngavs är väl inte helt säkert. Det kan vara Bogeviken (sidan handlar om Sju strömmar), någon åsrygg som löper i södra kanten av Bogeviken eller det kanske rent av är det korallrev som Slite i dag ligger på (den kan sägas vara en sorts båge, vilket måste ha varit ännu tydligare på vikingatiden, se Österledes). Det går nog också bra att säga att Bogeviken är så gott som helt omsluten av en ring av land. Om jag tar och tänker på det så kanske Bogeviken helt enkelt betyder Ringviken, något som ju är ett utmärkt namn och som alla som har sett Bogeviken skulle hålla med om.



Spekulativa tankar
1741 när Linné färdades genom Gothem, grannsocken till Boge, så fick han sig till livs en historia som han antecknar så här:

"Tjällvars holme och Tjällvars vik låg jämte vår väg; denna holme var en stor, något upphöjd, fästad vid landet, dock kunde man se att han fordom varit en ö. Denna Tjällvars holme skall hava sitt namn av en Thielward, som före Christi födelse här landstigit och Gotland sig bemäktigat, om eljest de minnesgoda Historici tala sant."

Tjällvars holme heter i dag Tjälder och ligger alldeles norr om Vitviken (se första bilden på Gothem Strandbad). Holmen är emellertid inte längre någon holme utan landfast, och ligger omkring fem kilometer från Bogeviken.

Vilka minnesgoda Historici Linné träffade får vi aldrig reda på, säkert någon präst eller prost, men tänk om de hade rätt och att det är just detta som står i Gutasagan - alt ir baugum bundit. Det är kanske är fråga om ett fredsavtal som ingåtts, möjligen med Tjelvar, i Boge där förmodligen Gotlands populäraste hamn vid tiden för Kristi födelse låg (det finns fler fredsavtal i Gutasagan, om Bogeviken betydelse se Aifur och lite om Spillingsskatten).

Vitastjärnas dröm, eller rättare sagt Havdes tolkning (alt ir baugum bundit, bo land al þitta warþa oc faum þria syni aiga), kanske inte alls är mystisk. Han kanske säger:

- Allt är överenskommet (bundet) i Boge, vi skall bebo detta land och få tre söner.

Om du inte tror att någon sånt kan vara möjligt så kanske en glutt i gutarnas eviga fredsavtal med tyskarna kan vara nåt att fundera på. Fast det kan ju inte har varit tyskar i överenskommelsen i Boge utan det måste ha varit andra, kanske någon folkstam som införlivades i goterna (gutarna).

Ps. Gillar du spekulativa tankar, läs om symboler på Vallstenastenen. Ds.

/text och foto Bernt Enderborg

Utskriftssida | Vykort

Nyckelord: gotland, alt ir baugum bundit , gutasagan