Vem styrde medeltidens städer

En vanlig uppfattning är att Visby var en i det närmaste tysk stad. Uppfattningarna varierar över tiden från helt tysk stad till nutid då de flesta säger att Visby nog var en gotländsk stad. Eftersom det hela är oklart skall vi här presentera lite lagstiftning från samma tid.

Magnus Erikssons Stadslag - utarbetad 1349-1357 - som alltså var i kraft i hela dåtida Sverige säger:

"Borghamestara sculu vara alz siæx, thre swenske oc thre thyzske, oc twe skulu vara hvart arith. Radhmen sculu wara thretighi altz, halft aff hvario. Then scal wara swensker borghamestare ellær radhman, sum war födder aff swenskum fadher, ææ hwat modher var swensk eller thyzsk. Thydzsker borghamestare scal vara thæn, sum var födder aff thyzskum fadher, ee hwat modherin war thyzsk eller swensk; oc aldre skal thet adhraledhis skiptas. Tyo skulu vara vm eth aar, fæm swenske oc fæm thyzske, swa annath arith, oc samuledhis thridhia, oc twe borghamestara hwart arith medh them tyo, sum för ær sakt."



Det skulle vara tre svenska och tre tyska borgmästare i alla svenska städer från mitten av 1300-talet. Det skulle finnas 30 rådmän, hälften svenskar och hälften tyskar i alla städer på fastlandet (lagen gällde inte på Gotland).

När det sägs att Visby var en tysk stad så kan det alltså inte bero på styrelseskicket, såvitt nu inte alla svenska städer i själva verket var tyska på medeltiden - Uppsala, Stockholm, Linköping osv.

Vem byggde staden

Vi vet att det fanns bebyggelse i Visby redan på vikingatiden, alldeles som i Västergarn, och därtill vikingatida gravfält vid t ex Kopparsvik och Gamla kyrkogården. Det var alltså ingalunda tyskar som grundlade Visby.