Sandviken

Sandviken i Östergarn är en av favoriterna. Det är aldrig fel att ta sig till östra Gotland för att bada, och det blir ju inte mycket sämre av att man inte särskilt långt därifrån kan köpa färsk, rökt fisk.

Denna sydliga strand är långgrund och under blåsiga dagar känd för sina stora vågor.


Ungefär i Sandvikstrakten tar sig solen upp först i Sverige, fast den 1 januari år 2000 gick solen med matematisk säkerhet först upp i Sverige på Heligholmen (det där fick vi frågor om till och med från det förlovade landet i väster (Amerika alltså).


Det arrangeras årligen en sandslottstävling vid Sandviken (riktigt när det där går av stapeln har jag inte fått klart för mig men vår fotograf var förstås där). Det lär komma folk från alla håll och kanter i vårt avlånga land att bygga sig ett rejält sandslott av den sköna sanden i Östergarn. Några bilder till:


Åtminstone jag tänker på Pompeji och vulkanutbrott när jag ser ovanstående. Dessvärre har jag inte namn på upphovsmännen, men visst ser det kusligt ut. I förbigående kan vi tala om att det inte finns några aktiva vulkaner på Gotland, förutom möjligen en och annan förkroppsligad sådan på Fårö.


På många av Länsstyrelsens informationsskyltar vid fornlämningarna på Gotland står att läsa att folk trodde att jättar låg begravda i dem (det står om de husgrunder från järnåldern vilka kallas kämpgravar, som det finns nästan 2.000 av på Gotland).

För sarkasmens skulle kan man väl säga att bilden ovan tör föreställa en kämpafot utförd av någon efterbliven öbo. Nej, nu skall vi vara snälla. Det är förmodligen några ungdomar som känner att veckan börjar nalkas sig och att det snart är dags för ännu en häftig Fredag.


Bilden ovan är södra parten av Sandviken, där folk badar. I skogen till höger återfinns en massa stugor, vandrarhem och annat sånt. I söder, längs bort, avgränsas stranden med några klippor, Briten, varovanför det står någon villa, om jag kommer ihåg alldeles rätt.

Vackert! Trevligt! Åk till Sandviken!