Gutasagan - gutarnas krönika

Vanligen kallas Gutarnas Krönika för Gutasagan. Men det är vilseledande därför att man oftast får de isländska sagorna i tanke när man talar om sagor i dessa sammanhang. Krönikan nedtecknades förmodligen i början av 1200-talet som ett bihang till Gutalagen och behandlar Gotlands äldsta historia fram till kristendomens införande.

Gutasagan är skriven på gutniska, som är ett eget språk alldeles som isländska, svenska, norska eller danska. Riktigt intressant är att det inget annat språk på jorden är så likt gotiska, se Goter och gutar. Se förresten också Underbara, magiska Gotland - språket, långt ner på sidan, ty gutarna har med runalfabetet åstadkommit det första uttrycket inte bara för Nordens utan för hela den germanska kulturens självständighet och kraft.

Gutasagan är inte heller en saga vilken som helst, utan ett statsrättsligt dokument som så sent som 1449 åberopades av gutarna som en motivering till varför de skulle följa med den svenske kungen att störta innehavaren av Visborgs slott (se varför ruiner under Världsarvets sidor). Men då kallas den inte Gutasagan utan som ovan Gutarnas Krönika.

För kronologiskt intresserade så är sagan nedtecknad ungefär samtidigt med Snorri Sturlussons (1179-1241) litterära mödor, något att begrunda för de som hänför allting till Asatron. Vid tiden ifråga var Visby Östersjöns mest besökta hamn och den största staden i Östersjöområdet.

Gutasagan återges i originaltext vartill kommer den officiella översättning som är hämtad från Holmbäck-Wessén Svenska landskapslagar, Skånelagen och Gutalagen 1943. Vi kommenterar en del.

Vill du göra en utflykt till olika ställen som nämns i Gutasagan så finns det också: I Gutasagans spår.