text bild karta   info, a-ö

Vykort Gotland

Vykort Gotland
Meddelande

avsändarens epostadress
mottagarens epostadress

Information på sidan varifrån bilden kommer
En viking från Hablingbo
På en bildstensformad runsten från vikingatiden i Hablingbo kyrka på södra Gotland kan den som vill läsa:

uatar : auk ...hilkaiR : raistu : stain : iftir ...hailka... f-þur : sin : hn : uahR -istr : farin miþ uikikum

Översatt sägs det bli något som: Hvatgeirr och Hilgeirr reste stenen efter Hailka, fadern sin, han var väster faren med vikingum.

Barnen har alltså rest en minnessten efter sin far vid namn Hailka (eller Haghielm, om namnet se nedan) som verkar ha försvunnit på viking i väster, en habling som aldrig kom tillbaka. En skojig slutsats från denna runristning är förstås att orden viking faktiskt är från vikingatiden - för övrigt den enda runristning mig bekant där det står viking men inte som ett namn.

Vad man undrar är förstås vad i hela världen det är som kan ha fått en far att bege sig på viking och lämna två barn hemma. Vad tror du? Är du säker på vikingar alltid sysslade med rövartåg och att Haghielm därmed var en galenpanna? Kanske att fara i viking inte alls betyder plundringar, mordbränneri och slavjakter.

- Och vart kommer man förresten om man far västerut från Gotland?

- Till Småland. Det vore väderstrecksvidrigt skriva att han for västerut om han skulle till Danmark, England, Frankrike eller så. Och av just denna anledning skall vi passa på att säga att 1869 i sjön Furen nära Växjö gjordes ett fynd av något som liknade ett lager vikingatida kramvaror - 11 knivar, 140 synålar, 5 små spännen, 83 pärlor av tenn, 30 härvor koppartråd, 7 pincetter, 11 ringspännen och cirka 100 rembeslag - allt av brons eller mässing. Somligt är av ornamenteringen att döma gutniskt hantverk, varför varorna sannolikt tillhört en handelsman från Gotland.

- Och varför då inte dra till med att grejerna nog tillhörde Haghielm från Hablingbo?

Tack alla fastlandsskandinaver

I en artikel i Språktidningen berättar Marit Åhlén i en artikel om denna runsten vid rubrik: "Gotlänning fick åka med på rövartur", se artikeln, och säger bl a:

"Det som är märkvärdigt här är påståendet att Hailgi farit västerut med vikingar, inte i viking. Att ligga i viking innebar att vara på krigs- eller härjningståg, det vill säga på vikingafärd. Men eftersom det står att Hailgi for med vikingar, kan man fundera över om det betyder att gotlänningar, till skillnad från fastlandsskandinaver, inte betraktade sig själva som vikingar. Det låg naturligtvis närmast till hands för en gotlänning att bege sig österut. Hade alltså Hailgi, som enda gotlänning, fått följa med en grupp vikingar på en färd som till exempel hade England som mål?"

Som en ättling till dem som inte var vikingar, till skillnad från "en gotlänning", den enda, undrar man varför de grävde ner 60% av de engelska mynten på Gotland, se Silverskatter - antal och tider. Det var väldigt bussigt gjort - vi tackar så fint vi kan - men jag kan väl ändå tycka att det var ganska underligt gjort när fastlandsskandinaverna hade riskerat liv och lem i England på vikingatågen för att röva rikedomar.

- Marit skriver också: "Stenen i hablingbo är av kalksten och svampformad." Borde inte Språktidningen veta att Hablingbo är ett egennamn som alltid börjar med stor bokstav?

Vad hette egentligen hablingen

Vi har fått in en kommentar av Dick Wase. Vi tackar.

Dick Wase som forskar i historia låter oss veta om ristningen att alla tecken är ganska tydliga förutom själva namnet, och säger: "Det har tolkats som Hailka men då har man utelämnat det fullt läsliga A som står framför H - man kan egentligen bara urskilja stavarna i namnet, övrigt blir gissningar, förutom bokstav 2-3 som tydligt är A-H. Jag kan inte få det till annat än H, i ett inledande HAG-, d v s samma förled som på Pilgårdsstenens Hagbjörn och i Hablingbos namn, Hagbardlingabo. Det är knappast långsökt anta att den Hag- som var västerut faren var en ättling till den Hagbard som namngett bygden".

Mitt förslag, säger Wase, är att namnet är HAHILMR, vilket överensstämmer med utrymme och antal typer, dvs Haghielm (Haghjälm), och att ristningen därför bör tolkas:

UATAR AUK HILKAIR RAISTU STAIN IFTIR HAHILMR FAÞUR SIN HAN UAHR UISTR FARIN MIÞ UIKI[N]KUM.
---

Den inskickade kommentaren är lite längre och behandlar fler saker, som kommer att tas upp i andra sammanhang, men just nu har vi tidsbrist och hinner inte. Vi tackar i alla fall Dick Wase för denna och för de andra kommentarer som vi har fått av honom. Tack Wase!/text och foto Bernt Enderborg