text bild karta   info, a-ö

Vykort Gotland

Vykort Gotland
Meddelande

avsändarens epostadress
mottagarens epostadress

Information på sidan varifrån bilden kommer
Torn i Visby ringmur
Av torn finns det några olika slag i ringmuren. Men de är oftast uppförda senare än själva muren, som från början var omkring fem, sex meter hög och hade portar utan överbyggnader, vilket kallas gamla muren.

Kruttornet är äldst - bilden ovan - det byggdes cirka 100 år efter vikingatidens slut och omkring 100 år före det att ringmuren påbörjades (se Kastaler). Många av tornen har ett eget namn ehuru man ofta använder sig av portens namn i stället.

Längs den södra sidan av muren finns dock några torn som troligen har uppförts i samband med gamla murens sista byggnadsskede. Småningom förstärktes somliga av de större stadsportarna med torn, men också detta befanns otillräckligt varför man byggde ytterligare marktorn för att till sist höja muren mellan 2,5 och 4 meter.



27 marktorn står än, de har varit 29 eller kanske 30, såframt det ligger ett rasat torn vid murfallet, och endast 9 av 22 sadeltorn hänger fortfarande kvar.

Från Kruttornet, norrut och runt så heter de sånt som Sprundflaskan, Jungfrutornet, Silverhättan eller ibland Kames, Snäckgärdstornet (fordom kallades porten därstädes Odeport eller Västerport), Tranhustornet, S:t Göran (mitt i Nordergravar), Långa Lisa, Norderport, Dalmanstornet, Österport, Kvarntornet, Stor Christin, Kajsarn, Söderport, Grå gåsen och till sist Store Henrik på murens norra del.



Sadeltorn

Sadeltorn kallas de torn som uppfördes mellan marktornen och "hänger" som en sadel över muren. Murens äldsta sadeltorn hänger strax bredvid Snäckgärdstornet.



Marktorn

Det utmärkande för marktornen är att det inte finns någon port i tornet, endast avsett till försvar; ovan Jungfrutornet och Silverhättan.



Porttorn

Som exempel på porttorn tar vi Österport, som alltid har varit en viktig kommunikationsled i Visby; andra stora portar mellan land och stad var Söderport och Norderport.

Österport har haft en hög spira, som emellertid anno 1610 till stora delar brann upp och till dags dato icke återuppförts. Tornet i sig är fem våningar högt, det har funnits såväl spis som avträde (= ständig vakthållning) och när du går genom porten så har marknivån stigit ungefär en meter, så porten är en meter högre än den du går igenom.

Utanför porten var det vallgrav över vilken en stenbro ledde och ut från tornets sidor gick så kallade yttervärnsmurarna, dvs två parallella murar omkring 25 meter långa att krångla till det för inkräktare.

De skyttespringor man kan se i tornet är inte original utan kommer från en breddning i början av 1700-talet då man i orostider utrustade tornet med kanoner. Fram till 1873 fanns träportarna kvar på de viktiga kommunikationsportarna.



Ett torn inifrån

De medeltida vakterna bör ha känt sig tämligen säkra, kan man tycka, men i S:t Göranstornet på norra sidan av ringmuren återfinns en röd kaststen från ett medeltida vapen vid namn Blida, en stor stenslungare, och det var inte nådigt att befinna sig i ett torn, i alla fall inte när fienden hade sådana vapen.

En rekonstruktion av en Blida finns att se vid murens nordvästra hörn. De har emellertid slutat upp med att avfyra den för att visa hur häftigt det var eftersom det skedde en olycka vid ett tillfälle då en åskådare höll på att få en stor sten i skallen. Personligen har jag sett flera avfyrningar, farliga grejer det där, helvetesmaskiner.



På bilden ovan får du en känsla för storleken på Ringmuren. Pilen pekar på en man./text och foto Bernt Enderborg