text bild karta   info, a-ö

Sveriges Riksdag

North East West South

Riksdagsbeslut i korthet 

En effektivare upphandlingstillsyn

Betänkande 2023/24:FiU12   

Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor.

Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

 2023-11-27... läs mer »

Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut

Betänkande 2023/24:FiU7   

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till att motverka penningtvätt i finansiella instituts verksamhet, bland annat genom att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registrera sig – även om verksamheten inte bedrivs i stor omfattning eller är den huvudsakliga – och att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut.

Ett finansiellt institut ska också anmäla ändringar till Finansinspektionen av förhållanden som institutet har uppgett i sin ansökan om registrering. Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering av den.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

 2023-11-23... läs mer »

Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel

Betänkande 2023/24:MJU5   

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

 2023-11-23... läs mer »

Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel

Betänkande 2023/24:SkU7   

Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.

Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

 2023-11-23... läs mer »

Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Betänkande 2023/24:SoU5   

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden.

Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

 2023-11-27... läs mer »

Statens budget 2024 – Rambeslutet

Betänkande 2023/24:FiU1   

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

  • förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
  • att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
  • utvidgad expertskatt
  • avskaffad skatt på plastbärkassar
  • slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

 2023-11-24... läs mer »

Höständringsbudget för 2023

Betänkande 2023/24:FiU11   

Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden.

Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor.

Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg.

Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.

 2023-11-24... läs mer »

Ny kärnkraft i Sverige

Betänkande 2023/24:NU5   

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

 2023-11-23... läs mer »

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024

Betänkande 2023/24:SkU8   

Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

 2023-11-23... läs mer »

Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Betänkande 2023/24:SoU3   

Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik.

Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt.

Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.

 2023-11-23... läs mer »

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022

Betänkande 2023/24:SoU4   

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om hur stöd från Allmänna arvsfonden fördelades under 2022. Regeringen redogör också i skrivelsen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling och analyserar fördelningen av stöd. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur arvsfonden och de områden som enligt regeringen bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

 2023-11-20... läs mer »

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner

Betänkande 2023/24:CU18   

EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

 2023-11-17... läs mer »

Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen

Betänkande 2023/24:CU4   

Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen.

Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds.

Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd.

Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.

 2023-11-16... läs mer »

Digitala bolags- och föreningsstämmor

Betänkande 2023/24:CU5   

Det blir möjligt för aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, att hålla digitala stämmor. Ett bolag eller en förening som vill utnyttja denna möjlighet ska bestämma det i bolagsordningen eller i stadgarna.

Det blir även möjligt att hålla digitala stämmor utan krav på stöd i bolagsordningen eller stadgarna om extraordinära omständigheter kräver det.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

 2023-11-16... läs mer »

Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat

Betänkande 2023/24:CU8   

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen.

Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

 2023-11-16... läs mer »

Förvärv och förvaltning av vissa kreditavtal

Betänkande 2023/24:FiU18   

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för köp och förvaltning av krediter där låntagaren inte klarar av att betala i tid, så kallade nödlidande kreditavtal.

Det kommer att behövas tillstånd från Finansinspektionen för att få förvalta dessa avtal. Myndigheten kommer även vara den som har tillsyn över inkassoföretagen.

Sammantaget innebär förslagen att regleringen för företagen skärps och skyddet för låntagarna stärks.

De nya reglerna bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

 2023-11-16... läs mer »

Ersättning för Riksbankens deltagande i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning avseende skuldavskrivning beträffande Somalia

Betänkande 2023/24:FiU19   

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om överföring av medel från statens budget till Riksbanken som ersättning för Riksbankens deltagande i avskrivningen av Somalias skuld till Internationella valutafonden (IMF).

Bakgrunden är att riksdagen i maj 2020 medgav att Riksbanken för Sveriges del deltog i IMF:s finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till IMF. Riksbanken bidrog med 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter, vilket är ett slags referensvaluta som används i internationella transaktioner. Det som motsvarar cirka 21 miljoner kronor.

Europeiska centralbanken har i efterhand gjort bedömningen att finansieringslösningen strider mot förbudet mot monetär finansiering, och att finansieringen behöver korrigeras.

 2023-11-17... läs mer »