Har Sören Norby ättlingar

1) Legenden om Søren Norby som anfader

Finns best redovisad av Tommy Sundbergs artikel i St.Knuts Gille Visby 1973 : Søren Norby - anfadern, s.47-58.

Tommy Sundberg går lite långt i sin kritik av legenden, men har endå et poeng med att det inte finns något bevisligt samband mellan kyrkoherden Per Bengtsson Norby i Rone och Søren Norby.

--- webmastern kommenterar ---

- Tack för din kommentar!

Så fort vi hinner skall vi läsa artikeln - tack för tipset! - men tills vidare tror vi på vad denna kommentar säger.

2) Norbys ättlingar

Sören Norby lämnade knappast några ättlingar efter sig på Gotland. Visserligen föddes hans enda kända barn på Gotland, av okända kvinnor, men sonen Olov Norby sändes för fostran åt annat håll innan han försvann i historiens dunkel vid ung tonår. Dotterns öde totalt okänt, då hon försvinner ur historien med Gustav Vasas erövring av Kalmar slott - där hon hölls som gisslan med Kristina Gyllenstiernas son Nils Sture (som kan ha varit identisk med den mystiske Daljunkern). Men nej, knappast att några ättlingar efter Norby finns på Gotland, om det nu inte finns några källor som jag mot all förmodan inte känner till. Dottern alltså en bricka i ett politiskt spel, men man vet inte hennes namn, inte heller hennes vidare öde.

webmaster kommenterar

-Tack för din kommentar!

/bernt

3) Cecilia Norby

Däremot har jag en fråga som jag forskat en del om men inte funnit något svar. Vad hände med Cecilia Norby, Sören Norbys syster. Hon tillfångatogs i Stockholms skärgård innan 1524, var gift med den holländske amiralen Tilke Giseler och hade troligen tre barn med honom, och två av dem dog där i skärgården i en explosion.

ECUILA VAR SEDAN FÅNG I VEIGE OCH VA FÖEMÅL FÖ UTVÄXLING MELLAN FÅMGNA DANKA OCH SVNSKA ADESLDAME: M ETA BLEV AV _ DÅ ECILIA HÖLLS FÅNGEN NÅGONSTANS I VIGE _ Ä OKÄNT: M NÅGON VET NÅGOT MED OM VAD SOM SKEDDE MD ECILA OBY; ÖEN OBYS SYSTE; SÅ Ä JAG VÄLDIGT TACKSAM:

webmaster kommenterar

Sista stycket är lite svårt att läsa men du frågar om någon vet vad det blev av Cecilia Norby, Sörens syster.

Jag har inget svar på detta men måhända våra läsare råkar känna till detta.

/bernt

4) Cecilia

Ja, det blev lite fel i texten. Men min undran över Cecila Norbys vidare livsöde kvarstår. Efter att i Stockholms skärgård tillfångatagits av Gustav Vasas flotta, då två av hennes barn ska ha kastats i sjön och drunknat, hölls hon fången någonstans i Sverige.

Gustav Vasa tänkte utnyttja henne för utväxling av svenska adelsdamer som satt fångna i Danmark - inget om detta är känt, men man vet att en av svenskorna som skulle utväxlas med Cecilia var Brita Roos, och hon kom senare att leva ett långt liv i frihet.

Tyvärr är det inte känt vad som skedde med Cecila Norby där i den svenska fångenskapen. Hon kanske dog som fånge?

webmaster kommenterar

- Tack för din flit!

/bernt

5) Sören Norby

Hej,

Jag är indirekt besläktad med den gotländska Norbyätten på Takstens på mödernet via en viss Hans Norby, som möjligen är sonsonsonson till Sören Norby och styvfar åt min anmoder Anna Catharina Wilhadi. I min släktforskning har jag bl a funnit följande:

Enligt Berend von Melens biografi närvarade von Melen vid dopet av Norbys barn på Visborgs slott i juni 1524. Nyheten om detta gjorde Sveriges kung Gustav Vasa fullkomligt rasande, då han hade skickat von Melen till Gotland för att driva bort Norby från ön. Dock skriver von Melen att han närvarade vid dopet av "Norbys kinder", alltså tyskans pluralform av barn. Således är det troligt att barnens moder, vem hon nu var, födde tvillingar. Enligt dåtidens kristna sed måste nämligen ett nyfött barn döpas inom sju dagar efter födseln. Eftersom den danske amiralen och riddaren Norby var en djupt troende man bör det således ha rört sig om tvillingar.

Vem modern var är okänt men det har på goda grunder spekulerats om att det kan ha varit Sveriges f.d. riksföreståndarinna Kristina Gyllenstierna, som enligt egen utsago blev romantiskt involverad med Sören Norby under sin mångåriga fångenskap i Köpenhamn (efter Stockholms blodbad). Bland annat ska Norby regelbundet ha besökt KG under fångenskapen i Köpenhamn, de ha utväxlat förlovningsringar av guld, givit varandra porträtt osv. Detta vidgår också Kristina Gyllenstierna senare i förhör med Gustav Vasa, men hon bortförklarar det hela med att det var ett "missförstånd från Sören Norbys sida", med vilket Gustav låter sig nöja. Möjligen var det svårt för Gustav att angripa Kristina Gyllenstierna, som ju gjort sig känd som Stockholms och Sveriges sista försvarare mot de danska invasionsstyrkorna.

Vilka var då Norbys tvillingar? Den ena var troligen ett flickebarn av okänt namn, ibland i källorna kallad Sidsel, som tillfångatogs då det skepp på vilket hon skulle föras i säkerhet från Visby till Köpenhamn grundstötte utanför Kalmar och kapades av Gustav Vasas trupper. Sören Norby skrev ett brev till Gustav Vasa i vilket han vädjade om att återfå flickebarnet, vilket han dock förvägrades.

Möjligen använde Gustav Vasa flickebarnet som påtryckningsmedel mot Kristina Gyllenstierna, vilket skulle kunna förklara varför hon var så eftergiven inför Gustav Vasas påtryckningar exempelvis i frågan om den så kallade Daljunkern. Daljunkern var Gustavs namn på Kristinas son Nils Stensson Sture, son till den avsatte riksföreståndare Sten Sture och därför legitim tronpretendent till den svenska kronan och dessutom aktiv upprorsman understödd av Sören Norby. Nils Sture avrättades på Gustav Vasas anstiftan i Rostock år 1527. För övrigt tog ätten Vasa livet av samtliga Kristinas söner.

Vad som hände med flickebarnet är okänt. Möjligen överlämnades hon senare till Kristina som betalning för att hon inte hade motsatt sig kung Gustavs önskemål. Gyllenstiernas son deltog senare i ett av Norby understött Dalauppror, kallades Daljunkern av Gustavs furstelovsskald Peder Swart, tvingades fly med gotlänningen och rikskanslern Peder Sonnenschien (Gustav Vasa gav honom öknamnet Sunnanväder) till kontinenten men avrättades 1527 av hanseaterna i Rostock, sannolikt på anstiftan av Gustav Vasa.

Den andra tvillingen är sannolikt Olluff Norby, som skickades med ett annat skepp till Köpenhamn och som undkom den svenska flottan. I Köpenhamn utbildades Olluff furstligt i det kungliga hovet tillsammans med prins Hans, son till Danmarks avsatte kung Kristian II, alltså samme Kristian som några år tidigare hade erövrat den svenska kronan, avrättat alla stureanhängare (Stockholms blodbad) och i Sverige därför kallas "Tyrann".

Olluffs födelsedatum sätts oftast till 1518, bl a av McGowen, eftersom hans "klasskamrat" prins Hans var född just det året. Men det är bara en gissning. Olluff kan naturligtvis ha varit betydligt yngre än prins Hans. Prins Hans' tutor Jens Mölnby Michelsen klagade i ett brev till Kristian II på att Olluff Norby var okoncentrerad och bråkig under lektionerna, vilket skulle kunna förklaras av hans låga ålder, att han inte var skolmogen.

Olluff Norby ska enligt vissa släkthistorier efter fullbordad utbildning ha återflyttat från Danmark eller möjligen Holland, där hans beskyddare, den avsatte danske kungen Kristian II bodde, till Gotland, där han var född och där hans familj ägde tre gårdar. Återflytten kan ha skett någon gång på 1540-talet. Sören Norbys gårdar på Gotland var Stora Takstens, Lilla Vikers/Hundstäde och Fardume. Det är också på dessa gårdar som den senare gotländska ätten Norby återfinns, särskilt på Stora Takstens. Troligen återfinns även illegitima ättlingar på gårdarna Lilla Takstens och Lilla Wickers under namnen Visparva respektive Norby.

Om de norbyska takstenarna (Pär, var?) släkt med Sören Norby så förklarar det varför ätten Norby under 1500-talet på grund av rädsla för den paranoide Gustav Vasas spioner gick under falskt namn. Olluff var i så fall son till riksusurpatorn Sören Norby och hade utbildats i det danska hovet av Kristian Tyrann! Han kunde därför misstänkas för all sorts ränksmideri mot den svenska kronan. Norbyarna kallade sig därför enligt gammal gotländsk sed för gårdsnamnet, alltså Takstens, Wickers eller Fardumes, gamla gutniska familjenamn som de svenska spionerna inte kunde misstänka. De var först efter Gustav Vasas död som norbyarna åter vågade kalla sig Norby.

Den förste Norby som nämns i de gotländska kyrkböckerna är Peder (Pehr) Bentsson (Bengtsson) Norby, sannolikt född på Stora Takstens och som blev präst, dog i prästgården i Rone och blev anfader till ett halvt kompani av gotländska präster.

Kyrkoboksanteckningen om Pehr Norby är daterad år 1590, då han ska ha fötts. Pehr Norbys föräldrar är okända men hans patronymikon antyder att fadern hette Bengt, Bendt eller möjligen Berend Norby och som bör ha bott antingen på Stora Takstens, Lilla Wickers eller Fardume. Bent anspelar möjligen på dopvittnet Berendt von Melen, som även kan ha varit Olluffs gudfader. Namnet Norby användes dock officiellt redan år 1570, alltså först tio år efter Gustav Vasas bortgång, då en viss Olluff Norby nämns som tingsdomare i Dede ting och i ett fastebrev från år 1570 antecknas en viss Peder Norby som ägare till Stora Takstens gård. Möjligen fick Olluff således två söner, Bent och Peder. En annan möjlighet är naturligtvis att Olluff fick Peder som i sin tur fick Bent. Peder och Bents moder/mödrar och hustrur är dessvärre än så länge okända.

Hälsningar

Claes Wahl

webmaster kommenterar

- Tack!

Helbra inlägg!

/webmastern

Ps. Jag har svårt att hinna med att läsa, du vet vad, men jag jobbar så flitigt jag kan. Ds