Veterantraktorklubben plöjer vidare

Den 4 oktober 2014 hade ett gäng samlats på en av Sallmunds åkrar i Vänge socken ungefärligen mitt på Gotland för en dag tillsammans. Kepsen med logotypen sitter på Kjell Ohlssons huvud.



Det hade ordnats lite korvförsäljning av Karlssons tös kan tänka, själva stammodern Kerstin står i sin röda kappa bredvid Ibba med mörka glasögon trots att dagen behagade vara en mulen sådan och Janne, längst till vänster, hade tagit på sig husvagnshatten och dragit ner den över öronen.



Nåja, skämt åsido, det var sådana här det gällde, på bilden ser du en välskött BM-Viktor från Bolinder-Munktell, typ 230, och tvenne "grållar" av märket Ferguson.



Startmotorn på Ottos grålle gav upp och fick bogseras bort från den lite för torra jorden medan Mats kliar sig fundersamt i huvudet. Man ser av Mats, som i och för sig är en storvuxen karl, att traktorerna förr i världen hade beskedligare storlek.



En Buster 400.



Ett par Ferguson av aningen nyare snitt.



Du kan inte ana hur många timmar bönderna förr i världen satt i traktorerna på höstarna helt utan värme i väder såväl som oväder, påbylsade som Michelingubbar, för att du skulle få mat på tallriken. Och de har gett oss en landskap som älskas av många, inte bara välskötta åkrar utan också skogar och ängar.



Grållen på bilden har påtaglig patina, det är mossa som växer på motorhuven, men du ser också pilen framför traktorn som pekar på Vänge medeltida kyrka, en del av Gotlands största kulturarv, bekostad och uppförd av bönderna.



Ingvar på sin Viktor med en enskärig plog hart när från hedenhös, bakom syns Lasse med sin Case som redan också har åldern inne fast det börjar se modernt ut.



"Dei jär roligt för sork", sa jag, "Jo", sa den äldre killen. Det är inte bara gubbar som gläds åt veterantraktorerna utan alla generationer finns på plats.



Det är svårt att ta långväga bilder när ljuset inte är så starkt.



När det skulle bytas plog tyckte de yngre bönderna med mera fart och schvung i armarna att hålla på och söla med att backa och krångla med dessa leksakstraktorer inte är mycket att ordna med så de knep tag i plogen och flyttade den i stället.

Till allmän förargelse också några roliga bilder på folk i trakten:



När Ingvar äter korv och berättar något ser han så här roligt ut.



Men jag undrar allt om Kallevi verkligen trodde på historierna.



Tjaktorrn ska för bövelen fungeja, röt Otto.



- Va fan sa han?



Här har du en, öhh, vad heter det nu igen, sån.



Bo och Sören hänger medan Janne förmodligen har åsikter om val av motiv.

Så, det får räcka med detta. Allting om gubbarna ovan är bara påhitt, men det händer att de påpekar att jag borde komma och ta kort på saker och ting, och det gör jag gärna, men det är ju inte bara veterantraktorerna som hör till trakten utan också alla dessa glada, trevliga och luriga gutar.

Det är emellertid sorgligt att maktens män och kvinnor gör sitt bästa för att utarma landsbygden och få bort jordbruket. Och det är många som genom tiderna har skrivit om Gotland och påpekat att den gamla kulturen är på väg att dö ut, och så har i viss mån varit fallet, men den här gången kan man genom valresultatet 2014 gott fråga sig om det inte är på allvar.