En drake till

Varför det heter drakslingor vet jag inte säkert. Jag tror att någon runristare någonstädes ristade in att någon lade "ödlorna" skickligt, men jag kommer inte ihåg var (ihågkommet). Det kanske inte fanns drakar på vikingatiden.

I de nästan 100 gutniska kulturskatterna, de medeltida kyrkorna, dräller det däremot av drakar. Oftast är det väl S:t Mikael som på hästryggen kör en spjut i djävulskapet. På Gotland är det ju så att man inte behöver besöka en stad för att hitta en katedral. Det står en sån i varje socken, och knallar man upp på en hög backe så ser man oftast flera kyrktorn.

Det kan inte gärna finnas någon som har sett en drake. Men det är väl tänkbart att folk i det förgånga har hittat dinosaurieben och satt igång skrämselpropagandan.

I Burs medeltida kyrka har man satt dit ett tak och därigenom dolt ärkeängeln, men draken ligger fortfarande till beskådan på rygg med ett spjut nedkört i halsen.

Är det bara på Gotland som vi har råd att bygga in forna tiders kulturyttringar för modern bekvämlighet? Skriv och berätta för webmastern.

/text och foto Bernt Enderborg