www.guteinfo.com
Gutasagan och asagudarna
Mytologi, Annorstädes socken


Vad trodde folk på under forntiden, eller rättare sagt, är det sant att folk trodde på allt det där om Oden, Tor, Frej osv? Ett obehagligt faktum för alla som tillskriver hela norra Europa samma mytologi, vilken alltså står att läsa i de underbara isländska sagorna, är att de författare som skrev om Gotlands historia före de isländska sagorna hade "upptäckts" och översatts, t ex Petrejus på 1500-talet och Strelow på 1600-talet, inte med ett enda ord nämner nåt om asagudar.

Nåja. Den utomordentligt häftiga Gutasagan som nedtecknades på 1200-talet säger att:

"Firi þan tima oc lengi eptir siþan. troþu menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgarþa. oc a haiþan guþ."

Den kristne författaren till Gutasagen säger alltså att före den tiden och länge efter detta trodde folk på hult och högar, vi och stavgårdar, och på en heden gud. Det är allt, och det torde vara en kort beskrivning av vad vikingar och bronsåldersfolk höll heligt. Tidsperspektivet utsagan omfattar torde röra sig från tiden från Kristi födelse och till år 1000 ungefär (det sista årtalet är väldigt osäkert, se Gotlands kristnande).

Såvitt jag kunnat finna är det inte förrän i folklore från 1800-talet (göticismens århundrade) som berättelser om Torspjäsku, Hoburgsgubben och annat sånt dyker upp. Och redan på denna grund borde egentligen asaläran avfärdas från Gotlands historia, men men.

Man måste säga att "historikerna" på 15- och 1600-talet hade utomordentliga möjligheter att dra upp asaläran - om de hade känt till den. Ta t ex Torsburgen, en inlandsplatå där Nordens största fornborg är tillfinnandes vilken Gutasagan kallar Tors borg. Men Strelow säger på 1600-talet inte ett knäpp om någon asagud, utan berättar i stället om en sjörövar-Tore som enligt honom namngett borgen. I socken Lojsta finns än i dag en gård vid namn Asa (prata med vilken laubo eller närk som helst, de säger inte gård och gården utan gard och gardi), och då bör väl rimligen Asgård eller Asgard fallit på läppen, men härom nämns inte ett ljud på 15- och 1600-talet. Och i början av Gutasagan sägs att det var Tjelvar som först upptäckte Gotland. En och annan säger att den där Tjelvar måste ha varit någon som kallas Tjalve i de isländska sagorna, t ex Wikipedia, men på 15- och 1600-talet, dvs före att de isländska sagorna hade "upptäckts" och före göticismen var det ingen som hade hört talas om någon Tjalve (i förbigående kan vi väl också säga att Gutasagan är äldre än Snorres isländska skrifter). Strelow berättar på ett ställe till och med om en vintergrönt ask (gutar säger precis som danskar inte ask utan esk), se Bara offerberg, utan att nämna Yggdrasil.

Strelow var alltså en urgute som på 1600-talet skrev historia om Gotland, där han vid många tillfällen är snubblande nära ämnen som nutiden hänför till asaläran men om asar osv säger han inte ett jota - han kände helt enkelt inte till nåt sånt. Och det verkar inte heller någon annan författare göra förrän vi är framme vid 1800-talet.

I förbigående kan vi berätta om att slottsprästen på Visborgs slott på 1500-talet, Petrejus, skriver om runor, som han påstår att alla kunde läsa, se t ex Varför skrev han med runor. Men inte ett ord om asar osv. Det skall dock sägas att i nutiden då bildstenar är så vanliga, varför nutidens historiker har formliga excesser i asagudar osv, se t ex Oden själv på bild, nog inte var så vanliga på Petrejus tid, ty de flesta har hittats under det förra århundradet inmurade i kyrkor. Men Petrejus nämner också olika "monument" som forntiden lämnat efter sig, t ex runstenar, och som stöder hans fabulösa historia om gutar och goter, men att han med "monument" bl a skulle ha menat bildstenar kan vi inte veta.

Slutsatser

Vad Gutasagans författare menar när han säger att folk trodde på hult och högar, wi och stavgårdar är det ingen som vet - i vart fall inte asagudar. Det skall också sägas att Gutalagen, som förmodligen nedtecknades samtidigt med Gutasagan, har ett förbud mot blotande. Där sägs:

"Det är därnäst, att blot äro för alla strängt förbjudna och alla forna seder, som följa med hedendomen. Ingen må åkalla hult eller högar eller hedniska gudar, helgedomar eller stavgårdar."

Men riktigt vad fasen de åkallade är inte gott att veta. Kan man åkalla en husgrund (stavgard), se t ex Stabbgard (stabbgard = stavgard, det finns många platser på Gotland som kallas så Stavgard). Men hur det gick till vet vi faktiskt, se Vendeltida Midvinterblot.

Ovan nämns ju bland hult och högar att folk också trodde på en heden Gud, men vilken det skulle ha varit har ingen någon aning om.

Lite annat

* Vad de egentligen trodde på - asaläran
* Religionshistoria

Till sist skall vi bara säga att Toivos fråga nedan är tillkommen före jag skrev om den här sidan.
___
Vi tackar Bert Alvengren ei Habdum för vänligheten att påminna oss om att vi hade stavat citatet från Gutasagan felaktigt. Nu är det uppdaterat och vi använder tecknet þ i stället för det felaktiva th, och det är Alvengrens stavning ovan.
Tack Bert Alvengren!

/text och foto Bernt Enderborg
Copyright © 2020 Buffert 4 - www.guteinfo.com