text bild karta   info, a-ö

Något om Asaläran

Gotland | Mytologi | Utskrift | Mobilsida
Något om Asaläran
Något om Asaläran, foto Bernt Enderborg
Alla bilder på denna sida kommer från bildstenar från 7-800-talet.

I det vanliga gutniska historieskrivandet hittar man otaliga hänvisningar till isländsk mytologi, allra helst om någon lyckas hitta någon scen på en bildsten som liknar någon scen från den isländska sagalitteraturen - det är förresten inte så få scener man kan hitta där. Man tycks nämligen mena att religionen säkert var samma över hela Norden och säkert fanns där vandrande minneskonstnärer som förde myterna vidare.



Den enda skriftliga kunskap som finns om Asaläran återfinns som bekant i de isländska sagorna, nedtecknade på 1200-talet i litterärt syfte av en kristen man, Snorri Sturlusson. Utifrån dessa sagor drar somliga forskare hårresande långtgående slutsatser, men den påläste och nyktre Alf Henriksson skriver å andra sidan i sin Isländsk Historia:

"I själva verket spelade de mytologiska asagudarna nog aldrig de personliga roller som eftervärlden med ledning av Eddorna vill tillskriva dem. Den nordiska religionen var säkert diffusare än så. Av de tidiga invandrarna till Island offrade Thori Snepil till en träddunge och Thorsteinn Raudnef till ett vattenfall, medan Eyvind Lðdinsson ägnade två stora stenar sin dyrkan. Sagornas vittnesbörd beträffande det andliga livet handlar mest om häxeri och spökeri och trolldom. Trollpackor och trollkarlar stoppas i sälskinnssäckar och avlivas raskt såväl i heden tid som i kristen. Hövdingen Hallr på Siða höll sig med en oxe som kunde förutsäga framtiden.

Blott någon sällsynt gång möter man en glimt av eftersinnad andakt. Lagman Thorkell, som var sonson till landnámnsmannen Ingolfr, var en ytterligt rättfärdig man, meddelar Landnámabòk, och när han kände döden nalkas lät han sig bäras ut i solskenet och anbefallde sig i den guds händer som hade skapat solen: 'Fal sik á hendi þeim guði, er sòllin hefði skapat'".



Det är Snorri Sturlusson som på 1200-talet diktade eller förde Asaläran vidare, vilken nordiska romantiker på 1800-talet infogade i den historiska litteraturen som varande våra förfäders allmänna tro. Det är att koka soppa utan spik. Gutasagan, som är nedtecknad ungefär samtidigt med Snorri Sturlussons skrifter, dvs då staden Visby stod i sitt flor, mäktigast i Östersjöområdet, vet inte namnet på en enda gudomlighet ehuru den har ett stycke om vad folk hade för sig:

"Firi þan tima oc lengi eptir siþan. Troþu menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgarþa. oc a haiþin guþ. blotaþu þair synnum oc dydrum sinum Oc fileþi. miþ matj oc mundgati. þet gierþu þair eptir wantro sinnj. land alt. hafþi sir hoystu blotan miþ fulki. ellar hafþi huer þriþiungr. sir. En smeri þing hafþu mindri blotan meþ fileþi. matj. Oc mungati. sum haita suþnautar. þi et þair suþu allir saman."

Stycket översätts oftast så här:

"Före den tiden och länge därefter trodde man på hult och högar, vi och stavgårdar och på heden gud. De offrade då sina söner och döttrar och sin boskap, och bedrev blot med mat och dryck. Detta gjorde de enligt sin vantro. Hela landet hade det högsta blot med människor, eljest hade var treding sitt blot och smärre ting hade mindre blot med boskap, mat och dryck. De kallades mat- eller kokbröder, ty de tillredde offermåltiderna tillsammans.



Översättarna menar alltså att gutarna under hedenhös offrade sina barn, människooffer alltså. Men nu står det inte alls att gutarna offrade sina söner och döttrar utan "blotaþu þair synnum oc dydrum sinum Oc fileþi. miþ matj oc mundgati", dvs man blotade för söner och döttrar och boskap med mat och dryck, och det man trodde på var en heden gud (singular), på hult och högar, vi och stavgårdar.

Det står onekligen att "land alt. hafþi sir hoystu blotan miþ fulki", vilket officiellt översätts med "Hela landet (alltinget) hade det högsta blot med människor" fast det i klartext står att "Hela landet hade det högsta blotet med folket". Översättarna vill alltså att man skall tro att människor offrades på Gotland, men i själva verket är det hela en uppräkning av organisationsnivåer och därmed storlek för bloten:

  1. Hela folkets blot på Gutnaltinget (land alt)
  2. Tredingsblot (þriþiungr = en tredjedel av Gotland)
  3. Tingsblot (suþnautar)

Det bör observeras att Gutasagan inte vet berätta någonting om Oden, Tor osv., däremot, precis som hos de första nordiska invandrarna på Island, sägs att folk trodde på hult, högar och vi (vi = helig plats).

Officiellt skall man alltså tro att gutarna avlivade sina barn som offer till gudarna varefter de kalasade med mat och dryck. Nog brukar det sägas att vi inte har en likadan kultur nuförtin och att människoliv värderas annorlunda, men någon måtta får det väl ändå vara. Det är nutiden som inte värderar människoliv! De senaste 100 åren har varit så barbariska att våra hedna förfäder skulle få kräkas om de bara visste. Var tionde sekund svälter en unge ihjäl.

En roligt åsikt fick jag av någon som svar på frågan varför arkeologerna ofta anser att de mojänger som de hittar har med religiöst bruk att skaffa. "Vi vet så mycket mera nu", påstods det, och då skall det väl underförstås att våra hedna förfäder famlade runt i religiös blindo. "Moderna" religioner har emellertid för tusentals år sen övergivit förhoppningen om att kunna bevisa Guds existens. Vi tror därför att det är omöjligt, vilket händelsevis får till följd att vi nuförtin vet om möjligt ännu mindre än våra förfäder.



I detta sammanhang kan man kanske också dra fram att Gutasagan är en sorts inledning till Gutalagen vars första paragraf stadgar kristendom. Det kan väl inte uteslutas att författaren ville svartmåla framfarna tiders religiösa seder och bruk på samma sätt som Ansgar och Snorri, men läser man lite längre fram i Gutalagen, som inte hittades på i början av 1200-talet utan sträcker sig tillbaka i tiden, så stadgas i 1 kap, §4 bl a :

"Det är därnäst, att blot äro för alla strängt förbjudna och alla forna seder, som följa med hedendomen. Ingen må åkalla hult eller högar eller hedniska gudar, helgedomar eller stavgårdar. Om någon blir funnen skyldig därtill och blir det så mot honom med vittnen styrkt, att han har någon sådan åkallan med sin mat eller dryck, som ej följer kristen sed, då är han saker till tre marker till sockenmännen, om de kunna utkräva det..."

Gutalagen nämner hedniska gudar men berättar inte vilka. Om någon blotar och därvid åkallar hult, högar, hedniska gudar, helgedomar eller stavgårdar med "sin mat eller dryck", så blir vederbörande bötfälld, såvitt blotandet inte följer kristen sed. Det står ingenting om människooffer. Att med mat och dryck åkalla i lagen uppräknade saker, dvs hult och högar osv, det är att blota.

Om man tänker sig att Asaläran varit så allmänt utbredd som det oftast förutsätts så hade gudarna nog angetts vid namn - det hade stått Oden, Tor, Frej osv. Det går i och för sig att dra till med att de namnen kanske vara för vederstyggliga att nämna i skrift, men då får vi påminna om att själva Bibeln använder klarspråk härvidlag, där nämns avgudarna vid namn.

Guteinfo påstår alltså att Gutasagan inte är något stöd för att människooffer har förekommit på Gotland samt att det mesta om Asaläran och dess utbredning är rent struntprat. Det finns rätt lite stöd för att gutarna dyrkat Oden, Tor med mera modärnt slidder sladder.
/text och foto Bernt Enderborg

Platsguide

Guteknappen - platsguide

Genom att trycka på en knapp på mobilen med gps får du gudning. Står du t ex nära en kyrka får du information om kyrkan och en lista på vad som finns i närheten.

Platsguiden fungerar förstås bara när du är på Gotland. Mobilanpassat finns på Visit Hemse - klicka på hjärtanet.

I närheten - fågelvägen

Almedalsveckan

Almedalsveckan 2006, 1,5 km
Almedalsveckan 2009, 1,5 km
Almedalsveckan 2010, 1,5 km
Almedalsveckan 2012, 1,6 km
Almedalsveckan 2014, 1,5 km
Haro - tid för barnen - föräldraupproret!, 1,5 km

Artiklar

Demonstrationen för vägpris 2012, 1,1 km
Företagardagen 8/11 2007, 1,4 km
Invigningsgala Gotland pride 2013, 1,4 km
Kultur i natten, 1,5 km
Kulturting 2007, 1,4 km
Livrädda Östersjön 2006 - artisterna, 1,2 km
Mal- eller slungstenar, 0 m
Maskeraden 2010, 1,4 km
S:ta Gertrud, 2,1 km
Stora Torget den 29 april 2007, 1,8 km
Sveriges största sevärdhet - ringmuren, 2,2 km
Tullar vid portarna, 1,9 km
Vattendagen 2015, 1,5 km
Vi skämmer ut oss, 0 m
Vi såg Street theatre Pinezka på Östertorg, 2,1 km
Visby Ladies svenska mästare i basket 2005, 2,2 km
Visbydagen 2011, 2,2 km
Återställ hålen, 2,0 km
Öppen ruin, 1,8 km

Bilder

Hertik Erik, 1,9 km
Jolly Roger, 1,3 km
Kalkugnar, 2,6 km
Massor av kärlek, 1,7 km
Svärdet i stenen, 2,0 km
Sånt här är tråkigt att läsa, 2,2 km
Var är medeltiden, 1,7 km
Vinter i Visby, 1,8 km
Väktargång | Ringmuren, 2,0 km

Fakta

Ringmuren fick tre stjärnor, 1,7 km

Fiskeläge

Flundreviken fiskeläge, 4,6 km

Flora

De blommande trädens glada tankar, 1,7 km

Guide

Gatuvalven i Visby, 0 m

Hamnar

Visby hamn, 1,3 km

Historia

1353 - ett brev från rådmännen i Visby, 1,4 km
1361 - massgravar på Solens berg, 2,1 km
Brandskattningen av Visby 1361, 1,6 km
Elvatusen jungfrur, 2,0 km
En kalkugn från 1200-talet, 0 m
En stor katastrof 1566, 1,9 km
Ett skott i tornet, 1,9 km
Galgberget, 2,8 km
Gråbröder - Franciskaner, 1,8 km
Halshuggningen 1342, 1,6 km
Henrik Lejonet, 1,9 km
In Gothlandia et Mari spes mea, 1,3 km
Infördes tull till Visby 1288, 1,9 km
Kristi riddares gård på riddarnas ö, 2,0 km
Mariaprocessionen, 1,9 km
Petrus de Dacia - Sveriges första författare, 2,0 km
S:t Augustinus och S:t Nicolai, 0 m
Skampålen på Klinttorget, 2,0 km
Snäckskogen i Boge, 0 m
Stadens blomstring, 1,7 km
Sören Norby, 1,4 km
Sören Norby slår bondekungen, 1,3 km
Två hundra hästar med folk av bönderna anno 1523, 1,6 km
Vad sa Petrus de Dacia 1288, 2,0 km
Vann Visby kriget 1288, ingrep Magnus Ladulås , 1,6 km
Varför kyrkan i Wi inte brändes, 0 m
Varför ruinerades Visby, 1,8 km
Visby hyllar Olof Håkansson och förlåter medhjälparna, 1,8 km
Visby lades i aska 1362, 1,7 km
Visby stadslag, 1,6 km
Visby under medeltiden, 1,6 km
Visby under stenåldern, 2,0 km
Visby underkastelsebrev, 1,6 km
Visbys storhet under medeltiden, 1,6 km
Världsarvet Visby, 1,6 km

Konst

Anna Nyberg - A story to be told, 1,7 km
Vi på muren, en gobeläng om 1361, 1,5 km

Kultur

Almedalsbiblioteket - bokmässa Gotland, 1,4 km

Kuriosa

Bödelsstugan står kvar, 2,1 km
Djävulens spik, 2,0 km
Fan i helvete, 2,0 km
Gåtfull inskrift vid S:ta Carin, 1,8 km
Jacob av Charra, 2,0 km
Kanonen vid Wallers plats, 1,8 km
Norra stigluckan vid Visby domkyrka, 0 m

Kyrka

Visby domkyrka - S:ta Maria, 1,9 km
Vårdklockans kyrka, 1,8 km

Kåseri

Den 6 juni 2002, 1,3 km
Elda på, 1,8 km
Försköna Visby, 1,9 km
Gutavallen - vad menas, 2,0 km
Jättesnygga brudar, 1,4 km
Kruttornets finesser, 1,6 km
Kärleksstigen, Hälsans stig, 2,8 km
Nordiska naturväsen, 1,9 km
Nåt att titta på, 1,8 km
Ringmurskaries, 1,9 km
Strandpromenaden, 1,6 km
Visby 10 juni 2015, 1,8 km

Magiska Gotland

Barflickor på Effes, 1,7 km
Dei jär ret vackat, 1,9 km
Domkyrkoberget i Visby, 2,0 km
En helt vanlig kväll, 1,6 km
En sommarbild, 1,9 km
Ett andningshål - Botaniska trädgården, 1,7 km
Förlova dig på Gotland, 1,8 km
Gotland året runt, 1,8 km
Krumelurer i Botaniska Trädgården, 1,8 km
Under putsen, 1,6 km
Åttahundra år gammal skugga, 1,6 km

Medeltida hus

Burmeisterska huset, 1,5 km
Clematishuset, 1,6 km
Donnerska huset, 1,5 km
Engeströmska huset i Visby, 1,8 km
Huset med målningarna, 1,7 km
Johan Målares hus, 1,9 km
Liljehornska huset, 1,6 km
Tjärkoket, 1,8 km
Vinhuset, rådhuset på Rolandstorget, 1,6 km

Medeltidsveckan

Danska pannkakor på Medeltidsveckan, 2,0 km
En promenad på Medeltidsveckan den 6 augusti 2003, 1,9 km
Medeltidsveckan 2005 - några bilder, 1,9 km
Medeltidsveckan 2006, 1,9 km
Medeltidsveckan 2006 - några bilder, 1,9 km
Medeltidsveckan 2008, 3 - 10 augusti, 2,0 km
Medeltidsveckan 2010, 1,9 km
Medeltidsveckan 2012, 1,9 km
Medeltidsveckan 2013, 2,0 km
Medeltidsveckans skådespel, 1,9 km

Naturreservat

Bergbetningen, 4,3 km
Galgberget, naturreservat, 2,8 km
Högklint, 5,7 km
Reveln fågelskyddsområde, 0 m

Platser

Almedalen, 1,5 km
Birgers gränd, 1,6 km
Botaniska Trädgården, 1,8 km
Dansa, din djävul, 1,9 km
Fiskargränd i Visby, 1,7 km
Paviljongsplan, 1,9 km
Rackarbacken, 2,2 km
Salomos stenbrott, 1,9 km
Södra hällarna i Visby, 2,4 km
Åhsbergska hagen, 4,4 km

Rauk

Snäckschimpansen, 5,2 km

Ringmuren

Dalmanstornet, 2,1 km
Ett torn i Östergravar, 2,0 km
Fiskarporten, 1,6 km
Jungfrutornet, 1,9 km
Kajsartornet, 1,7 km
Kaponniärerna, 2,2 km
Kruttornet - Visby kastal, 1,6 km
Kvarntornet, 1,9 km
Kärleksporten, 1,7 km
Lilla Strandporten, 1,6 km
Lübeckerbräschen, 2,0 km
Långa Lisa, 2,1 km
Murfallet, 1,9 km
Mynthuset, 2,2 km
Nordergravar, 2,2 km
Norderport, 2,2 km
Portar i ringmuren, 2,0 km
S:t Göransporten, 2,1 km
Segeltornet, 1,3 km
Sidledes skytte, 2,1 km
Silverhättan eller Kames, 2,0 km
Skansen Havsfrun, 1,4 km
Snäckgärdsporten, 2,0 km
Sparbössan, 2,1 km
Sprundflaskan, 1,7 km
Stor Christin, 1,8 km
Storhenrik, Store Henrik, 1,5 km
Söderport, 1,6 km
Tjärkoket, 1,8 km
Valdemarsmuren, 1,7 km
Östergravar i Visby, 2,1 km
Österport, 2,0 km

Ruin

Allmänt ruiner, 0 m
Drottens ruin, 1,8 km
Helgeands kyrkoruin, 2,0 km
Ryska kyrkan, 1,9 km
S:t Clemens ruin, 1,8 km
S:t Göran - kyrkoruin, 2,4 km
S:t Hans och S:t Pers ruiber, 1,6 km
S:t Lars ruin, 1,8 km
S:t Mikael, 1,8 km
S:t Nicolai ruin, 2,0 km
S:t Olof ruin, 1,7 km
S:ta Carin ruin, 1,8 km
S:ta Gertrud ruin, 2,0 km
Solberga Kloster ruin, 2,1 km
Visborgs slott, 1,3 km

Runor

Evigt medan världen vakar, 1,6 km

Saga

Carins blomma, 1,8 km
Jungfrun i tornet, 1,9 km
Karbunkelstenarna, 1,9 km
Pilla ett troll i huvudet, 1,5 km

Skulptur

Den återuppståndne i domkyrkan, 1,9 km
Jungfru Maria, 1,9 km
Klädd i solen i Visby, 1,8 km
Markus, evangelisten, 1,9 km
Änglavingar, 2,0 km

Stränder

Fridhem, 5,2 km
Gustavsvik, 4,2 km
Norderstrand, 2,8 km
Snäck, 5,3 km
Visby havsbad, 1,3 km

Visby

25 juli 2003, 1,6 km
De första spåren, 1,9 km
Klinten, 2,0 km
Stora Torget, 1,8 km
Strandgatan, 1,6 km
Välkommen till Visby, 1,4 km

Aktivitet

2,9 km, Uncle Joes
1,4 km, goGotland

Bageri

3,9 km, Eskelunds Hembageri

Bilhandel

3,8 km, AB Lundins Bil

Biluthyrning

1,2 km, Mickes Biluthyrning HB

Datorer m.m.

3,8 km, Databyrån

Fastigheter

3,7 km, Ladingen AB

Finansiella tjänster

1,7 km, PayEx

Färjor

1,1 km, Destination Gotland

Företagsutveckling

1,4 km, ALMI Företagspartner Gotland AB
3,0 km, Gotlands kommun

Förlag

2,0 km, Ödins Förlag AB

Försäkringar

2,5 km, Länsförsäkringar Gotland

Gallerier

1,8 km, Gocart Gallery

Golf

7,8 km, Suderbys Golfklubb

Grafisk verksamhet

2,4 km, Carlgrens Ord & Bild

Gym

1,8 km, Gym 1

Hantverkare

1,9 km, Gotland Hus & Hem Måleri AB

Hotell och pensionat

1,5 km, Almedalens Hotell

Kläder

2,5 km, AB Ekströms Kläder

Konst

2,1 km, Atalje Klas Smeby

Livsmedel

2,2 km, Coop Forum
3,9 km, Maxi ICA Stormarknad Visby

Lobbyorganisation

2,9 km, LRF Gotland

Mäklare

2,5 km, SkandiaMäklarna

Offentlig förvaltning

2,8 km, Gotlands Länsstyrelse

Organisation

1,6 km, Tillväxt Gotland
2,0 km, Moderaterna på Gotland
2,8 km, Svenska Spel
2,3 km, Centerpartiet
3,8 km, Gotlands arbetarekommun

Radio och TV

2,2 km, Sveriges Radio Gotland

Restauranger

1,7 km, Packhuskällaren

Rörmokare

3,7 km, Bravida Klinte

Souvenirer

3,7 km, Immenco AB

Tryckeri

3,0 km, Visby Screen & Reklam AB

Turism

1,3 km, Werkelinbolagen

Utbildning

1,4 km, Högskolan på Gotland

Verkstäder

3,7 km, Bingers Mekan AB

VVS

1,7 km, Installationskonsult i Visby AB

Kulturevenemang på Gotland


 

2020

 

februari

20Kulturhistoriska promenader »
Gotlands Folkhögskola, Hemse »
Hemse biblioteket evenemang »
Hemse hembygdsförening »
Sudrets pastorat »
Raw Collection »
 
 

mars

8Internationella kvinnodagen »
14Skaparfestivalen »
21Rocka sockorna »
22Världsvattendagen »
 
 

april

4Bokmässa »
11Vattensågning i Hejde »
12Påskdagen »
30Valborgsmässoafton »
 
 

maj

1Valborg »
15Medeltidskyrkorna öppnar »
21Motormarknad & Loppis »
Kristi himmelfärdsdag »
Öppna Ataljéer »
25Handduksdagen, kultur »
30Tingstädedagen »
31Pingstdagen »
Mors dag »
 
 

juni

6Motorhistoriska fordonsdagen »
Nationaldagen »
13Trädgårdsveckan »
20Midsommardagen »
27Hemsedagen »
 
 

juli

6Barnkörveckan »
8Stångaspelen »
25Fårösunds marknad »
27Russpremiering »
 
 

augusti

29Slite marknad »
30Summaratingg »
 
 

september

5Havdhem marknad »
12Kräklingbo marknad »
13Kulturarvets dag »
15Medeltidskyrkorna stänger »
19Fårönatta »
26Klinte marknad »
 
 

oktober

7Hemse torgdag »
26Höstlov, läslov på Gotland »
31Alla helgons dag »
 
 

november

8Fars dag »
9Internationella dagen »
29Skyltsöndag på Hemse »
 
 

december

27Mulde World Cup »
 

2021

 
 

januari

21Kramens dag »
30Buldardagen »



Se vidare Boendesidan

1) Vad trodde dom då på

Om gutarna inte trodde på Oden och Tor, vem trodde dom då på? Det blev ju förbjudet att blota och tillbe andra makter än kristendomens gudar. (De kristna talar ofta om att de bara har en gud, men alla helgon är de facto mindre gudamakter.)

Hedendomen uppvisade ett stort spektrum av makter. Från de vi kallar gudar - Oden, Tor, Frej, Ull, Njord, Tyr etc - till mindre makter som alver, vättar di sma under jordi? Men även heliga platser som tex lundar och träd. Förfädersdyrkan ska inte förglömmas. I en odogmatisk religion eller kanske rättare sagt religioner då hedendomen rimligtvis utvecklats olika beroende på såväl som geografi som kontakt med andra folk.

Snorre kunde knappast under kristen tid tillåtits hitta på en mytologi. Snorre lyckas i stället rädda en del gudamyter. Ortsnamn i Norden borde väl kunna ses som ett gott bevis för att asarna inte är ett påhitt av en isländsk kulturpersonlighet. Varför finns det namn som Fröjel, Torsburgen, Torsö, Frösön, Odensåker och Ullvi om dessa gudar har hittats på? Och varför har vi i de germanska språken veckodagar efter asagudar om ingen trott på dem? Inte kan Snorres böcker förändrat världen så mycket? En och annan runsten nämner också gudarna och motiv från runstenar och bildstenar stämmer ganska bra med de få myter som finns kvar.

Varför avbilda en häst med åtta ben? För att man vill avbilda Odens häst Sleipner eller för att illustrera en bok som en islänning ska skriva i framtiden - bildstenarna hör ju till tiden före Snorre.

Om folk offrade människor i hedentid är heller inget att bekymra sig för. Det kan knappast vara vanligt. De kristna ville gärna utmåla hedningarna som onda. Kristna häxbål kan väl ses som offer till Jahve?

Gutarna trodde nog på asagudarna samt en hel del andra makter.

/Henrik Andersson

webmastern kommenterar

Hej Henrik!

Jag har inte en aning om vad gutarna trodde på, men förfädersdyrkan ligger väl nära till hands, dvs att man höll någon slags högtid för de bortgångna på trevliga ställen. Det är möjligt att de trodde på asarna men vad det i så fall innebär är det väl ingen som vet, förutom vad som sägs om blot i Gutasagan och Gutalagen.

Ortnamnen tror jag inte ett smack på! Vi har skrivit lite om Fröjel under Hult och högar och Torsburgen förefaller mig oanvändbar. Jag vet förstås att Ingemar Olsson i sin bok om Gotlands ortsnamn säger att det är "uppenbart" att det har med asaguden Tor att göra. Petrejus, en dansk, som skrev en gotländsk historia på 1500-talet vet emellertid inte ett knäpp om asaguden utan säger i stället att inlandsklinten har fått sitt namn av en av anförarna för de gutar som lottades ut, se Gutasagan; han hette Thoro enligt Petrejus. Strelow, en gute, skrev på 1600-talet också en gotländsk historia, och han säger att klinten fått sitt namn efter en sjörövar-Tore.

Jag kunde ju dra till med att gårdarna vid "Ase" i Lojsta - gutar är ju samma ord som gudar, se Gudarnas land - i själva verket är asagudarnas ursprung. Vidare ligger Tors borg (Gutasagan säger inte Torsburgen utan Tors borg) i Kräklingbo, Ulls hög ligger på Fårö, se Ulla hau, vi har Oden på bild osv osv, dvs Gotland är Asagudarnas ursprungsland eller något åt det hållet, t ex att asadyrkan var ovanligt omfattande på Gotland vilket framgår av bildstenarna osv. Islänningarnas sagor är bara bleka ekon av den mytologi som var levande på Gotland.

- Men är det rimligt? Det finns just ingenting på Gotland före det att de isländska sagorna publicerades på 1600-talet som talar för någon mer omfattande asadyrkan. Varken Petrejus eller Strelow känner till asagudarna. När Strelow skriver om Bara Offerberg har han inga som helst utsagor om någonting före den katolska kristendom, trots att röset är från bronsåldern. Man skulle kunna påstå att såväl Petrejus som Strelow har hur många tillfällen som helst att nedsabla all religion före kristendomen, men gör det inte. Varför?

Det står inte i Gutasagan att folk offrades; det bara ett organisationsschema, se Hult och högar.

Du nämner Slepnirs åtta ben, men varför har han bara åtta ben på en del bildstenar? I litteraturen sägs ju som bekant att så är fallet eftersom man ville hedra någon särskilt. Det är ju förstås bara struntprat, och det är bara att läsa tidningen för att förstå.

Men den största invändningen jag har är att allting som hittats på Gotland - skatter, bildstenar, runor osv - inte har med Gotland att göra utan tolkas utifrån något annat. Varför det?

2) En liten kommentar

Du anser inte att gutarna trodde på de gudar vi kallar för asar. Nej dessa gudar som är kända från hela Norden är okända på Gotland.
Samtidigt säger du att du ärligt talat inte vet vad dom trodde på.
Du kan alltså inte säga att dom inte trodde på Oden, Tor, Frej, Ull och Njord!

Om Sleipner inte avbildas med åtta ben så är det väl mest troligt att det då är frågan om en annan häst?

Den åttafotade springaren är ju en unik varelse i den nordiska mytologin som ägs och rids främst av Oden. Nej, jag tror att gutarna liksom götarna, svearna och andra nordiska folk trodde på samma gudar.

Gutarna som tidigt hade kontakt med folken på andra sidan Östersjön kom säkert i kontakt med dessa folks gudar. Fast om man ber till den rödskäggige Tor eller till den rödskäggige Persun det är nog samma sak.

MVH Henrik Andersson

webmastern kommenterar


Kunskapen om Slepiner kommer från böcker som kan vara ett halvt årtusende yngre än bildstenarna, åtminstone några hundra år. Det finns långt över 500 bildstenar, men på blott två, vad jag känner till, har hästen åtta ben (jag vet dock inte hur många hästar som finns på alla dessa bilstenar, ett antal). Att man under ett halvt sekel bara skulle ha ärat två gutar är i mitt tycke orimligt - att Oden skickade sin häst till bara två stycken. Gå ut och kika på en kyrkogård. Det finns ett kors på nästan varje sten.

Jag noterar att du tror att folk trodde på asarna, och det kan man på sätt och vis bevisa genom att t ex fråga dig, dvs du tror att folk trodde på asarna (i slutet av 1800-talet talas det i uppslagsverken om åsarna i stället). Men att utifrån de magra bevis som finns om en asatro dra till med att hela Norden trodde på dessa, kan nog vara att dra till ordentligt - bevisa t ex att enda en människa på vikingatiden trodde att Sleipner fanns.

Jag kommer nog framöver också att tro ungefär vad Alf Henriksson säger på sidan ovan, vilket händelsevis också stämmer med Gutasagan och Gutalagen - har du tänkt på det - allra helst som vår historia är genomsyrad tillräckligt av dessa i och för sig fantastiska sagor från Island, som just i detta fall också är exemplen på hur olika versmått skall användas.

3) Jag tror!

Gotland är Asagudarnas/folk... Idoldyrkan av dygders... ursprungsland eller något åt det hållet, eftersom asadyrkan/natur vördnad var mycket omfattande på Gotland vilket är förståeligt eftersom Gotland är paradiset på Jorden.

Det är synd bara att Nordkalk och jämlikar förstör Gotlands grundvatten tillika ön för alltid, dessutom roffar åt sig vinningen.
Tänk! Hur blev det så?

Ja, det framgår tydligt av bildstenarna osv att stora delar av Gotlands befolkning var medvetna om Oden, Tor osv genom alla de fynd av tors hammare osv. Valknuten, Odens hjärta på bautastenen i Buttle.

Till och med finnarna dyrkade Torshammare men de kallade honom Ukku, alltså ukonvasara, ukkoshammare.

Deras variant efterliknar än mer Amanita Muscaria alltså flugsvampen.

Tors hammare, representerar den magiska shamanistiskaka kraften man får av att intaga torkad flugsvamp för att få förstärkt sinnesintryck och smärtlindring, passande vid strid.

Finnarna var handelsmän av bland annat flugsvamp. Flugsvamp är starkt, en tugga ger ett starkt energiskt rus så en hel topp skulle räcka för tio man.
En stor variant av A.muscaria kunde de byta till sig en häst för på den tiden.

Alla som varit i Finland under sensommar, höst vet att de växer över allt och att Finnarna på den tiden också var hedningar från djupskogen.

Läskiga shamaner med uråldrig medicin kunskap från Uralbergen.

Tack för ordet.

Hail Odinn

4) Det här fick mig att tänka på..

Intressant!

Kom att tänka på den den här visan...

The holy trinity is a symbolic thought formula for the understanding of the concept regarding all events of life.

Consciousness of creation
Ur - Aryan Three, The three fold Brahman

- God-father - Son - Holy Ghost

- Arising - Being - Passing Away

- Past - present - Future

- Kaspar - Melchior - Balthasar

- Creator - Maintainer - Destroyer

- Brahma - Vishnu - Shiva

- Wotan - Wili - Weh

- Urda - Verdandi - Skuld


Att Odem betyder andedräkt...

(biblical or poetic) spirit, breath, life (in the sense of Biblical Hebrew רוח rūḥ)
Gott hat dem Menschen seinen Odem eingehaucht.
God breathed his spirit into man.

From Old High German *ādum, northern variant of ātum.
Odem m ‎(genitive Odems, no plural)

Och den högste allfadern heter Oden på svenska... Sammanträffande?

Mvh Audun

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Mytologi: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.