
Gutarna, säger Ingemar Jansson i boken med den väldigt underliga titeln "Gutar och vikingar", Nordstedts, Stockholm 1983, "figurerar inte i de skeenden, som Nestorskrönikan skildrar" men däremot i två uppräkningar, nämligen först i en översikt av de olika folken i Europa, något som kallas Jafets (Noaks son) del av världen:
I historieböckerna skrivs nästan undantagslöst här i Sverige att det var svear som figurerar som grundare av det ryska riket, trots att det tydligt och klart står i klartext på två ställen att ruser och svear inte är samma folk - det står till och med i själva historien för ryska rikets grundande. Hur i hela fridens namn har man lyckats inbilla sig att ruser och svear är samma sak?
Det är få som påstår att goter och gutar är samma sak. Förmodligen beror det på att det folkslag som kallas goter har en alldeles ofantlig historia - de välte Rom och hade kungar i Spanien och Frankrike för att bara nämna något. Emellertid återfinns just denna historia såsom varande gutnisk redan på 1500-talet (Petrejus) och den återges också av Strelow på 1600-talet, vilket alla tycker är galenskaper. Men det skall också sägas att Olaus Magnus redan i slutet av 1300-talet under Erik av Pommern använde denna goternas historia såsom göternas för att han skulle få en mera ärorik plats på ett kyrkligt möte, vilket också är galenskaper.
Och om jag har förstått rätt så är detta slags sammanlopp precis vad som är på gång också vad gäller ruserna. Arabiska berättare från tiden som har nämnt ruserna kallade kanske alla jädrans barbarer västerifrån för ruser. Om de kom från svearna, göterna, gutarna, jutarna osv saknade helt enkelt intresse. Lite för skoj kan man väl nämna att ordet rus måhända bara är en förkortning av latinets rusticus, bonde, och Gotland brukar ju kallas för en bonderepublik där någon (eller flera) blivit vald till landsdomare, dvs ordförande i Gutnaltinget, guta allting.
Om vi skall tala om varför gutar är här och bråkar bland resonemangen kring ruser och goter, så beror det på att så många fornfynd från tiden ifråga kommer från på Gotland. Hälften av alla vikingatida fynd i Sverige är gjorda på Gotland, och det häftigaste: 80% av alla arabiska silvermynt har grävts fram ur den gotländska myllan; de antas ha kommit till Gotland via rusernas rike. Det skall förresten också nämnas att vi vet av gravfynd att gutarna hade kolonier i Estland, Lettland och Polen redan på 600-talet, se kolonier. Vägbeskrivning från Visby0 /text och foto Bernt Enderborg |


Copyright © 2025 Vandra på Gotland.