
Några saker om järnåldern på Gotland: dryckeshornen, det första järnet i Sverige, se Digarojr (näst sista stycket), den första järnugnen, 1.800 kämpgravar, cirka 100 fornborgar, det första runalfabetet, 80% av romerska denarer (200-talet) är funna på Gotland, bildstenar, den germanska kulturen - språket, Vendeltiden, kolonier i Balticum och Polen, uppemot 80% av alla vikingatida silverskatter, verktygslådan, den bäst bevarade stavkyrkan, handelsgård i Novgorod osv osv.
Att på något sätt försöka sammanfatta järnåldern på Gotland förefaller mig ogörligt. Men de bättre möjligheterna att ta sig över Östersjön som tiden innebar medförde att gutarna dominerar handeln på Östersjön, en dominans som inte bryts förrän långt in i medeltiden.
Av ovanstående framgår att handeln över Östersjön åt alla håll och kanter, dock mestadels öster och sydöst, tog fart. 80% av alla romerska silverdenarer i Sverige har upphittats på Gotland, det är lika stor övervikt som för arabiska silverskatter från vikingatiden 6-700 år senare. Hur det där gick till är inte gott att veta, men hela tiden ligger Gutasagans utvandringsberättelser och goternas vandringar och gnager i bakgrunden. Att gutar och goter är samma sak tycks man ingalunda vara överens om, gutarna har i alla fall gett namn åt goterna, och det skulle såvitt jag begriper kunna förklara hur handeln ökade betydligt varför alla denarer, stilinfluenser, bildstenar osv. samt gutarna dominans inom Östersjöhandeln. Det kanske var just så det började ordentligt det hela, dvs med ett landfäste nere vid dagens Gdansk, sedermera fri seglats till Svarta havet, kolonier i Balticum, de vikingatida silverskatterna som gjort Gotland till världens skattrikaste ställe för att vid järnålderns slut ett handelshus fanns fast etablerat i Novgorod, Hulmgardi, se också Oddgair dog i Holmgård.

Copyright © 2025 Vandra på Gotland.