Hägroir, Högrör stenröse i Sanda

På informationsskylten står det Högrör men det förefaller som att såväl Erik Olsson (Korumpianen) som den sandabo jag frågade om vägen till Hägroir kallar gravfältet med ett stort stenröse för just jämt Hägroir.



Det stora röset som är 30-33 meter i diameter och 2,5-3,2 meter högt ligger lite skymt bland buskarna, men man ser det från grusvägen om man vet var; det står dock en skylt längs vägkanten om du kommer uppifrån Sanda där du svängt ner vid vägskylten Nystugu. I förbigående skall vi också säga att det ligger ett stort gravfält uppe i socknen också, alldeles bredvid bygdegården.



Ovanpå det stora röset ser man den karaktäristiska kratern, se översikten, och det är nog inte enbart hjältar som har försökt hitta skatten ty de stora bronsåldersrösena är byggnader, se Kauparve röse i Lärbro. Det är förresten inte det enklaste att komma åt skatter, se hur det gick för bonden i Rute på sidan om Drakskatten.



Platsen är ett gravfält och har mer sevärdheter än det stora röset, som byggdes i början av bronsåldern (röset är minst 3.500 år, kanske ett halvt millennium äldre än Trojanska kriget). Det finns fem runda stensättningar, en rest sten och en möjlig skeppssättning.



Erik Olsson berättar i boken "Mänskar u pasjasar", ISBN 91-85716-58-8, Uddevalla 1990, att det var farligt att gå vid Hägroir nattetid och att hans mormor berättade att "trulli skramledä mä pängar äi en stäurar kopparkittel um netarna".

Nu har vi varnat dig! Om du inte tror att troll finns så se sidorna Barrskog (första bilden) och Vandringsleden i Ardre (sjätte bilden) - och det är bara dom små trollen.

/text och foto Bernt Enderborg