Väskinde utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Väskinde

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Väskinde

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Fornfynd Väskinde
Kyrkans kontaktuppgifter
Väskinde allmänna idrottssällskap
Väskinde sockens hemsida

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


Alldeles ensamt ute på betesmarkerna i Vamlingbo (Hamra) återfinns ruinerna efter ett ståtligt medeltida hus, ett farmannahus, en handelsmans hus från medeltiden.

Fredarve i Vamlingbo

På 1700-talet stod det ännu till fyra våningars höjd och säkert var Fredarve en av de många ruiner som Linné nämnde på sin gotländska resa 1741. Experterna antar att det är själva bostadshuset som finns kvar som ruin, och det är rätt antagligen emedan "spisen" tycks stå kvar.

Slottet på Hule hällar

Farmän kallas ju de handelsmän som lade grunden till den omfattande handeln i Östersjön under vikingatiden och som sedan utvecklades under medeltiden till Hansan, se Artlenburgprivilegiet 1161. De flesta människor, åtminstone i Sverige, förknippar Gotland och Gotlands storhetstid med den tyska Stadshansan, vars rötter på våra breddgrader finns i Hansestadt Visby. Det stämmer inte.

Det är fullt möjligt att handelsmannen på Fredarve hade affärer med Hansan, men det är lika antagligt att han var en av dem som visade tyskarna handelsvägarna på Östersjön och därigenom några hundra år senare begravde Gotlands storhet genom olika handelsmonopol.

Fridare stue

Det var nämligen inte alls så att Hansan lärde gutarna göra affärer. Det hade gutarna gjort hundratals år innan tyskarna ens fanns vid Östersjökusten, och handelsvägar som når ända ner till Orienten hade löpt öppna ända sen urminne. På Gotland har man ju återfunnit omkring 80% av alla romerska silvermynt århundradena e.Kr. och lika stor andel vikingatida silver från Orienten, se kolonier. Först därefter kommer medeltiden.

Slasken i slottet på Hule hällar

I köket sitter möjligen en medeltida slask, alldeles utan bekvämligheter behöver inte ett medeltida hus ha varit.

Hule hällar


Hule hällar

En kommentar nedan undrar vad "Hule hällar" kan tänkas betyda. Undertecknad antar odramatiskt att det bör ha något med ordet "hul" att skaffa, vilket på bl a rikssvensk dialekt betyder "hål", och att häll sonika betyder häll. Ovan ser du ett gammalt vattenhål alldeles bredvid huset, det står nog vatten där på vårarna. Också på andra sidan huset ser man att det finns vatten, en brunn ligger förresten bredvid trädet ovan.

Det finns emellertid andra förklaringar, som har med bokstaven h att göra, ty det går inte att få kläm på hur gutarna under språkets långa historia har använt denna bokstav, som på något osystematiskt sätt ibland faller ifrån och ibland finns med, som i sockennamnet Eskelhem - vi säger ännu Eskelem, se vägstenen.

Slottet på Hule hällar

Om h:et är påklistrat i senare tid får vi förflytta oss långt tillbaka i tidsens mörker: environgerna heter måhända Ule hällar. Och det kan ha något att göra med den forntida guden Ull (se också Ulla hau och Ullviar).

Vidare kallas ett område på Hule hällar för Näckhällar (uppgift från den förträfflige Torsten Gislestam) och som antas ha med forntida riter att skaffa. I själva verket kanske namnet Hule hällar talar om för oss sentida glasögonormar att här har folk dyrkat guden Ull, se Wikipedia, som lär vara en gud för jakt.

Fridarve slott i Vamlingbo

Krig och bråk, och ortnamnet Hamra


En del av Hule hällar ligger i Hamra socken, om jag förstod Torsten Gislestam rätt vid ett samtal tjugondag Knut 2014, och så nämnde han Slas backe (slåssbacken) som i dag kallas Kvännbacken - en dansk prins lär ha fått på nöten där.

Skottglugg på slottet vid Hule hällar i Vamlingbo
Skottglugg på slottet vid Hule hällar, äldre än eldvapen

Strelow talar 1633 i sin Guthilandiske krönika på sidan 107 om varifrån socknen Hamra har fått sitt namn. Han säger att Wise eller Wese, hövding över Witterna eller Jutterna, hade ringa lycka i sitt krigande med Saxer, Meerer och Friser. Men när dessa "Tydska Søerøfuere" får reda på att gutarna på Gotland led stor nöd av hunger och hade utsänt sina mäktiga kämpar, gör de sig redo att hämnas (de hade blivit slagna tidigare av gutarna, se t ex Gnisvärd) och landstiger i en vik och "Landit indtager / Steden beholder Nafnet i denne dag / formedelst den onde Gierning / oc Kaldit efter Tydsken oc hans Bedrifter Bossvich" (Burgsvik).

Emellertid tål inte gutar tyranneri i längden, vilket tydskarna ägnade sig åt, varför Humble, som bodde i Hemse (hans boställe heter nu Hulte kruppar, ett skönt änge), tog fram vad han hade då tydskarna skulle röva honom. Men de var inte nöjda med bytet varför Humble vart gramse och slog ihjäl dem på natten, grannen gjorde likadant, därefter lät han skriftligen meddela sina mäktiga söner Dan, Angul och Nore "Landses Tilstand".

Tredingarnas krigsfolk (Dan hade sin gård vid Dans i Hejde, Angul vid Angelsbos i Lärbro och Nore i Vamlingbo - Dans, Angelbos och Nore är gårdsnamn i medel-, norra- respektive södra tredingen, se Gutasagan) samlades på Hemse ting (på den stora parkeringen mitt i Hemse där marknaden fortfarande hålls, Tingsåkern). När tydskarna blivit varse att landet rest sig samlar också de sig, ett slag står, kanske på Slas backe; Nore och hans folk blockerade dock Burgsvik med sina skepp så att tydskarna inte "skulde komme der ud".

"Men Gutherna hafde deris store Kyller och hambre / som de banckede de Tydske med / at de alle der blefue nederlagd / oc kallede den samme Sted hambre sogne".

Och så kallas socknen Hamra fortfarande säger Strelow 1633, och så säger också jag 2014, varför namnet alltså inte har något att göra med kustens beskaffenhet och att man kallar en utskjutande udde för hammar (varav Hamra har tre). Påbanckade tydskar, så är det.

- Hittar du inte slottet så fråga någon insockens om vägen till "Fridare stue". Det står dock en kringla vid vägens kant.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Väskinde
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
128 592 397 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50