Gutalagen innehåller i bestämmelserna om tjuvars rätt (þiaufa reth) också ett praktiskt förbud mot tortyr. Jag har tidigare försökt förklara lite av medeltida tankar bl a genom att resonera om Snattan bot (snatteri) och straffen för olika grader av stöld - på sidan redogörs för huvudreglerna angående straffen för stöld.

Anledningen till dessa sidor är att man från film och annat får en ganska tråkig syn på medeltiden. Och vad gäller just Gotland så brukar en och annan framhålla att Gutalagen nog var påverkad av norsk kyrkorätt, fastlandssvensk lagstiftning, Birkarätten och annat sånt. Det stämmer nog inte, Gutalagen är bättre än vad man kan tro.

Tortyrförbudet

Bestämmelserna om tjuvars rätt innehåller väldigt mycket om hur man skall förfara då tjuven är en träl (trälar). Vi skall inte närmare gå in på dessa regler, de är rätt krångliga, utan bara säga att man inte kunde tortera (pina säger lagen) fram ett erkännande.

Gutalagen stadgar: ".. i nauger seger nauduger thet han ey walder", dvs i nöd erkänner den torterade sånt han inte har gjort - kanske man kan översätta till: i nöd säger nödgad osv. Och om detta gällde trälar så bör det rimligen också ha gällt alla andra, dvs gutalagen har ett förbud mot tortyr.

Denna mening innebär måhända lite annat än vad man i förstone tänker på. Vad gäller medeltiden så föresvävar antagligen Inkvisitionen många, där ett erkännande räckte för att bli fälld - fick de inte ett erkännande frivilligt hände det att tortyr brukades.

Nu till frågan om vad som krävdes enligt Gutalagen för att någon skulle bli fälld för ett brott; bevisvärdesteori heter det inom modern juridik. Utifrån bestämmelsen om att man inte fick tortera ens en träl kan vi nämligen sluta oss till att ett erkännande av den "åtalade" inte räckte för att denne skulle fällas. Erkännandet kunde ju vara framtvingat genom tortyr eller genom ett hot av något slag, t ex hela din familj mördas om du inte erkänner, vilket är samma sak som att den "åtalade" försatts i ett nödläge och därför kommer att säga sånt han inte har gjort.

Denna ståndpunkt är fortfarande helt kurant. Ty att den åtalade har erkänt en brottslig gärning har ingen avgörande betydelse för frågan om han fälls eller inte. I förbigående skall vi nämna att Sverige förbjöd tortyr nästan fullständig 1734, och att jag i skrivande stund inte vet vad Visby stadslag innehåller härom. Vidare skall vi också nämna att det brukar skrivas att danskarna införde Skånelagen på 1600-talet för att gutarna skulle få modernare lagar. Nu har jag inte studerat Skånelagen, men jag har svårt att tro att den är modernare, åtminstone i just detta avseende.

Man skulle kunna resonera om att tortyrförbudet rimligen är äldre än kristendomen på Gotland, vikingatid, men det skulle föra för långt så det får bli en annan gång.