Högrelieferna i Stånga

Långhusportalen i Stånga kyrka anses vara höjdpunkten av gotländska gotik, "en unik relieffris av monumentala mått", som åstadkoms i mitten av 1300-talet av anonymnamnet Egypticus. På denna sida skall vi försöka redogöra för vad skulpturerna till höger om portalen visar, ty historien har vi redan gjort en sida om, vad du egentligen ser, så det kan vara läge att kika på den först.

Bengt G. Söderberg säger att "Stånga kyrka är utomordentligt välproportionerad" (Fornvännen 1960, s 41) men att något har gått snett vad gäller montering av såväl portal som skulpturer och att: "De stora relieferna härrör från olika sammanhang och är uppenbarligen brottstycken ur en kolossal fris, i Egypticus' mäktiga bildfantasi tänkt som en till väldiga mått förstorad motsvarighet till de ikoniska 1100-talskyrkornas arkadfriser (Vänge)", s 42.

I bandet om Stånga kyrka, se Källor nedan, sägs på sid 99: "Det är en ofullbordad framställning av Kristi barndoms- och lidandeshistoria, som av allt att döma skulle ha omfattat ytterligare några scener."

För att se hur de 200 år äldre och berömda friserna av Byzantios i Vänge sitter, kika på sidan om kyrkan, men då de tre olika grupperna på Stånga kyrka är uppmonterade på kantlister till sockeln (jfr Barfotakyrkan) så var det kanhända tänkt att de skulle stå så, alldeles ovanför sockeln, som en del av väggen. Söderberg säger dock (Fornvännen, s 44), att pga av gargoylerna, vattenkastarna, se första bilden på denna sida, är "avsedda att sitta högt under takskägget på en stor byggnad, såsom de gör i Lärbro torn"; se första bilden på sidan om tornet i Lärbro. Han tror förresten att skulpturerna inte har varit avsedda för Stånga kyrka medan andra tror att de skulle ha suttit på tornet eller så.

Översta gruppen

Skulpturerna, högreliefer, är uppsatta i tre grupper, och den översta har olika scener som hör till Kristi lidandehistoria. Först visas Korsnedtagningen: det är Josef från Arimatea, se Lukas 23:50-53, som lyfter ner Jesus från korset medan Nikodemos drar spikarna ur fötterna med någon slags tång:



Nikodemos drar spik.



Bilden i mitten av den översta gruppen visar hur Johannes sörjer den döde Jesus på korset, och därmed är det lika säkert att denna skulptur ingår i en annan scen, vanliga i kyrkokonsten, kalvariegrupper, som visar den korsfäste, jungfru Maria på ena sidan om korset och Johannes på den andra, se t ex första bilden på sidan om Triumfkrucifixet i Öja; Mariaskulpturen därifrån är med rätta vida berömd.



Den tredje skulpturen i den översta gruppen är lite knepigare, ty ser man inte efter så ser det ut som någon alien. Det sägs emellertid vara "en av rövarna vid Jesu kors med uppåtvänt ansikte" (Sveriges kyrkor, s 108), som korsfästes samtidigt.

Det är med andra ord inte särskilt svårt anta att det hade planerats flera "scener" från den bibliska historien, kanske en med "min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig". Eller för att uttrycka det annorlunda: Egypticus har av någon anledning inte slutfört sitt arbete varför någon annan monterat långhusportalen och satt upp relieferna.

Gruppen i mitten

Här visas Kristi gisslande, det vill säga elaka typer som spöar Jesus.



Det ser i förstone ut som att de tre på bilden inte hänger ihop, Jesus är liksom för fin för att ha fått stryk, men på fulingens knä syns att de hör samman. Förresten, om du tror att sterotyper om brottslingars utseende kommer från amerikansk film så har du fel (de kommer inte från Stånga heller, förstås, till skillnad från runalfabetet).

Nedersta gruppen

Också den nedersta gruppen högreliefer har rätt personer men är felaktigt monterad; det har också använts byggnadselement från helt andra saker. Det är konungarnas tillbedjan, dvs de tre vise männen som kom med rökelse, myrra och guld, som i tur och ordning är symboler för: 1) tillbedjan och tacksägelse, 2) lidande och död, och 3) guldet som visar att Jesus var konungarnas konung och skulle uthärda frestelser och prövningar (för lite om frestelser, se den makalösa dopfunten i Stenkyrka).

De tre stjärnskådarna hette för övrigt på latin Caspar, Melchior och Balthasar, som på våra härliga breddgrader översatts till Kasper, Melker och Baltsar.

Källor till denna sida

Källor till denna sida är "Stånga kyrka" i "Sveriges kyrkor Gotland, Burs ting, Gotland, band VI:2" av Erland Lagerlöf och Bengt Stolt, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1968, och en uppsats av Bengt G. Söderberg i Fornvännen 1960 vid namn "Reflexioner kring Stånga kyrkas sydfasad".

Utledning

Långshusportalen är ett av Gotlands förnämsta monument i gotisk stil och är därför en sevärdhet, högrelieferna till höger om portalen, där Gutealnen hänger, är unika, och därtill finns flera fantastiska reliefer på denna port. Missa inte heller krucifixet och dopfunten inuti kyrkan - underbara verk av vikingarnas ungar och närmaste ättlingar.

Missa inte sidan om högreliefernas historiska vittnesmål: Atterdag inträffade.

/text och foto Bernt Enderborg