Radions utflyktsguide

Skalahauar ingår i det stora flygsandområde som täcker nästan hela den del av östra Fårö som benämns Avanäset. Själva Skalahauar är starkt kuperat och består av sandkullar och dyner av varierande form och storlek. Den största dynen når en höjd av drygt 15 m. Längs stranden löper en 4-7 m hög stranddyn.

Under 1900-talet har det tidigare så öppna Skalahauar successivt vuxit igen, och i dag består området av en mosaik av träddungar omväxlande med öppna områden. Tall är det helt dominerande trädslaget, men här och var växer även en del klibbal och asp. Träddungarna omges inte sällan av en bård av sandvide, en låg, krypande buske med ludna, silvergrå blad.

Någon mer omfattande sanddrift sker numera inte i Skalahauar, utan sanden binds effektivt av främst gräs och halvgräs som sandrör, borsttåtel och sandstarr samt olika arter mossor. Örtfloran är artfattig. Till karaktärsväxterna hör bl.a. flockfibbla, björk- och vitpyrola samt skogskovall.

Skalahauars öppna, sommartorra sandområden utgör i många avseenden en extrem livsmiljö. Trots detta är dynerna sommartid rika på liv. Framför allt är det olika arter insekter – skalbaggar, steklar, flugor m.fl. – som har anpassat sig till att leva i den här speciella miljön. Inom området förekommer också flera i Sverige mycket sällsynta och utrotningshotade insektsarter. Till dessa rariteter hör bl.a. de två vägsteklarna Arachnospila consobrina och Anoplis aeruginosus samt den stora rovstekeln Sphex rufocinctus. Samtliga dessa stekelarter är rovlevande, och deras byten utgörs av spindlar och gräshoppor.

Areal: 28 hektar. Sanddynområde.

/text Länsstyrelsen i Gotlands län, foto Carin Olofsson