Kräklingbo utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Kräklingbo

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Kräklingbo

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Fornfynd Kräklingbo
Kyrkans kontaktuppgifter

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


Det fornengelska kvädet om Beowulf från omkring 750 e.Kr. (det finns bevarat i en handskrift från 1000-talet) har med Gotland och gutar att göra.

Det förekommer episoder i det över 3.000 versrader långa eposet som utspelar sig i Danmark och i geaternas land, där bl a geater och svear nämns (svearna kallas förresten inte svear utan skilfingar), och ur dessa menar man sig ha spårat händelser från Nordens historia. Vilka skilfingarna var, står väl inte att rubba, men det är omtvistat om benämningen geat avser götar, jutar eller gutar.

Eposet förtäljer att kung Hrodger i Danmark hemsöktes av odjuret Grendel, som nattetid i tolv år tog sig in i hans salar och dödade alla. Den geatiske kämpen Beowulf beslutade sig för att hjälpa Hrodger och seglade med ett antal av sina män till Danmark och brottades med Grendel, slet av honom armen så att odjuret blev tvungen att ge sig i väg.

Nästa natt kom emellertid Grendels mor till salen, dödade Beowulfs närmaste man och gav sig iväg. Men Beowulf följde blodspåren till ett kärr, som han dök ner i och fann trollfamiljens bostad på botten. Beowulf dödade kärringen och tog med sig Grendels huvud som en trofé, belönades härför rikligen och for tillbaka hem till geaternas land där han småningom blev kung och regerade med makt i 50 år.


Del av bildsten från 500-talet.

På äldre dar slogs Beowulf med en drake. Det berodde på att en slav hade stulit något av draken, som till hämnd varje natt ringlade sig ner i bygden och satte eld på någons gård. Beowulf sökte med sina män upp draken, men männen blev så rädda vid åsynen att de sprang och gömde sig. Den ende som kämpade samman med Beowulf var Wiglaf, och på tredje försöket nedlade de draken ehuru Beowulf då var dödligt sårad. När ljuset började skymma för hans ögon överlämnade han makten till Wiglaf och med sina sista ord tackade han Gud för att han kommit över drakens skatt. Beowulf lades i hög, så placerad och stor att den kunde tjäna som riktmärke för sjöfarande.


Del av bildsten, 700-tal

Eposet har intresserat danska och svenska historiker mycket eftersom en del namn kan vara identiska med Ynglingasagans sveakonungar i Uppsala och andra sagofigurer. Det konstiga namnet Ongenthauw är säkert samma namn som Angantyr, Onela och Eadgils motsvarar namnet på Uppsalakungarna Aun eller Ane och Egil eller Adils.

Men det är som sagt en tvistefråga om geaterna var jutar, götar eller gutar.

- Vad talar för att de var gutar från Gotland?

Jo, när Beowulf seglar till Danmark så gör han det över öppet vatten och det tar två dagar, vilket stämmer bra om man seglar från Gotland till Danmark (arkeologen Gad Rausing har rent av gjort det och säger att geaterna kom från Gotland). Det sägs vidare att stridigheterna mellan geater och svear skedde över öppet vatten samt att geaterna också kallades männen från havet.

I kvädet omnämns att Uppsalakonungen Ale föll i kamp med Adils sedan han hade fått hjälp av geaterna från andra sidan havet. Och professor Bo Gräslund säger i Folkvandringstidens Uppsala ”Att Uppsalakonungarna skulle ha bekrigat västgötarna över Vänerns vatten och underkuvat dem finns det inget belägg för vare sig i Beowulfkvädet eller andra äldre källor”.


Del av bildsten, 800-tal

Gutarna kommer emellertid från andra sidan havet, vilket också är professorns slutsats, dvs att geaterna är detsamma som gutar. Beowulf var alltså en tvättäkta gute, ingenting annat.

Om detta stämmer
Stämmer det att Beowulf var gute så tör det vara förskräckligt för alla som säger att gutarna hade "underkastat" sig svea konung, "införlivades" osv. I stället står att gutarna hjälpte till med att sätta en kung på tronen, och vidare sägs i Gutasagan att gutarna "själv viljande" gick under Svea konung, varför då inte dra till med att denna ära vederfors kungen eftersom vi hade satt honom där?

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Kräklingbo
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
123 425 601 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50