Klinte utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
KlinteAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i KlinteSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Klinte Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Det Baltiska havetDet Baltiska havet kallas vardagligt för Östersjön av fastlandsboende medan gutar oftast nöjer sig med att säga sjön, fast vi säger förstås "sjöi" på vår säregna dialekt. En och annan vet berätta att man för länge sen sa "sjoen" men det måste ha varit för riktigt länge sen ty oftast hör man "sjöi" när gutar dagligdags pratar om det mest älskade.
Det Baltiska havet är ju som bekant världens största brackvatten (en blandning av sött och salt som ju långstången sjunger), men det är inte så gammalt att några särskilda arter har uppstått. De fiskar som simmar i havet är antingen söt- eller saltvattensfiskar som klarar sig i alla fall. Man kanske kunde nämna strömming förresten, mindre till växten än sina saltvattensfränder men bra mycket behagligare och mildare i smaken (flundror är förresten godast). - Men hur har Baltiska havet blivit detta? Har det alltid varit brackvatten? Att Gotland uppstod i närheten av Ekvatorn har vi redan berättat på sidan om uppkomsten men hur blev Baltiska havet som det är? Kollisionen När den gamla europeiska kontinentalplattan, den Baltiska skölden, i slutet av silurtiden krockade med den nordamerikanska så veckades den långa bergskedja, Kaledonierna, våra fjäll, och vårt kontinenthörn lyftes upp varför Baltiska havet torrlades. Efter den långsamma smällen finns inga sediment avsatta, ingenting ända fram till vår tid, kvartär, utan korallreven och den gamla havsbottnen utsattes för vittring och erosion. Den som vill se hur Gotland en gång i tiden tog sig ut kan besöka Stora barriärrevet utanför Australien, fast du får räkna bort ganska många djur och växter. Kvartärtiden - istider - postglaciala dagar Det vi kallar istiden är ju bara den senaste i raden av istider som vällt fram och tryckt ner allting i sin väg. Den senaste, Weichselistiden, som började för 70.000 år sen och nådde max för 18-20.000 år sen, har dock sopat igen spåren efter samtliga tidigare istider. Den Baltiska issjön bildades av smältvatten när isen drog sig tillbaka, södra delen av det Baltiska havet var torrlagt, ingen förbindelse med världshaven fanns. Men när ismassorna hade smält ända upp till Billingens nordspets tömdes issjön genom ett brett sund snetvärsan över Sverige, nivån sjönk 25 meter och salt havsvatten blandes med sötvattnet och Yoldiahavet skapades. Men genom att isen smälte försvann det enorma trycket på jordskopan, landhöjning, och sundet till världshaven snördes av varför småningom nästa sötvattensstadium i det Baltiska havets historia - Ancylussjön - bildades. När landhöjningen i söder avklingade, och kanske till och med sänkte sig igen, öppnades de danska sunden så att salt vatten återigen började strömma in och Litorinahavet var på plats. Det Baltiska havet Det Baltiska havet kan delas in i fem huvudområden som skiljs åt av trösklar: Bottenviken, Bottenhavet, Finska viken, Rigabukten och något som kallas Egentliga Östersjön. Medeldjupet är 54 meter, största djup, Landsortsdjupet, är 459 meter, vattenmassan omkring 21.200 kubikkilometer. Det är rätt skönt att sommartid bada uti. Ps. Mestadels kommer informationen på den här sidan från den förnämliga artikeln om "Gotland i vårt och torrt, Naturmuseets nya basutställning" av Sara Eliason i Gotländskt Arkiv 1995 (ISBN 91-88036-18-9). Ds. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
129 585 097 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |