Murgröna

Murgröna (Hédera helix) är Gotlands landskapsblomma.

Murgröna sägs i floran ha blad som är läderartade, strödda, handflikiga med hjärtlik bas, på blommande skott äggrunda. Murgrönan har bär som mognar först våren efter blomningen.



På gutamål kallas murgrönan Rindi. Och det är bra. Det finns flickor som heter så, studentförening på Gotland likaså och annat sånt. Jag har till och med hört talas om en hund vid detta namn. På bild ovan: Kastalen i Fröjel.



I Uppslagsverket (Gernandts Konversationslexikon) från 1800-talets slut står följande:

"I Sverige upp till Södermanland förekommer, klättrande å berg och trädstammar, den vanliga, ständigt grönskande murgrönan, Hedera helix, som i södra Sverige fins planterad vid husväggar o.d. Murgrönan avsöndrar ett harts, resina hederæ, förr officinelt. Man känner fossila murgrönor såväl från Europas som från polartrakternas tertiära avlagringar".



Murgröna är sålunda en växt som har hängt med länge. Den som vill se sådana när de besöker Gotland, kan promenera lite i Visby och titta på ruiner och husväggar. Varför inte ett besök i Botaniska Trädgården, där S:t Olofs ruin numera är övervuxen av sådant, eller promenera Kärleksstigen, där murgröna klänger å träna lite här och var.



Här bestiger murgrönan en bergvägg i Stenkyrka. Det bör vara tio meter högt det där.

Andra landskapsgrejer för Gotland:
Djur - Igelkott
Fågel - Halsbandsflugsnappare
Blomma - Murgröna
Svamp - Jordstjärna
Insekt - Riddarskinnbagge (Körkmack)
Fisk - Piggvar (buttar)
Sten - Hoburgsmarmor

Det valda landskapsdjuret är alltså igelkott, men den riktiga symbolen för Gotland är emellertid Väduren, som ses vajande på den gotländska fanan, se också Baggen i Eskelhem och Olof den helige som fick tolv sådana vid sitt besök i början av 1000-talet. Väduren ingick också i rikstingets (Gutnaltinget) stämplar, och i England har det förekommit att gutarna kallades för Vädursfolket. För mig förefaller det som ovanstående landskapsdjur, växter osv. finns därför att det är någon som nån gång har haft för lite att göra och därför hittat på sånt där.

/text och foto Bernt Enderborg