Det 423 hektar stora naturreservatet Bräntings haid består till största delen av en mosaik av gles, lågvuxen tallskog samt nästan helt trädlösa fukthedar och alvarmarker.

Där jordtäcket är lite djupare förekommer mer högvuxen tallskog, som i den sydligaste delen av reservatet har ett visst inslag av gran.

En stor del av träden i reservatet har en ålder av över 100 år, och det finns gott om torrträd.

Områdets alvarmarker består delvis av nakna hällmarker, delvis av grusalvar, där berggrunden täcks av ett tunt lager vittringsgrus.

Växtligheten är huvudsakligen den typiska för gotländska alvarmarker. Vanliga arter är t.ex. gul och vit fetknopp, backtimjan, solvända, bergsskrabba, blodnäva, tulkört, färg- och vitmåra, fältmalört, spåtistel, jordtistel, gråfibbla, liten sandlilja, getrams, liljekonvalj och S:t Pers nycklar. Men man kan också hitta andra, mer ovanliga växter på alvarmarkerna, t.ex. kalknarv, alvarglim, svärdkrissla, timjansnyltrot, salepsrot och alpnycklar.

I reservatet förekommer flera olika typer av våtmarker.

Längst i söder ligger Brutmyr, en agmyr som omges av en kantzon, där växtligheten domineras av blåtåtel och knappag.

Strax norr om länsväg 148 ligger ett annat stort våtmarksområde som nästan helt består av öppna fukthedar och vätar. Vanliga växter på fukthedarna är bl.a. slankstarr, alvargräslök, ängsvädd, rödklint, brunört samt orkidéer som ängsnycklar och brudsporre. Här och var växer blodtopp, en växt som i Sverige bara förekommer på Gotland.

Inom området förekommer flera ovanliga och värmekrävande arter insekter, t.ex. apollofjäril och svartfläckig blåvinge samt de vedlevande skalbaggarna hårig blombock, gulfläckig praktbagge och smedbock.

Till reservatets häckande fågelarter hör bl.a. trädlärka och nattskärra.

/text Länsstyrelsen i Gotlands län, foto Carin Olofsson