Gotlandsresors utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
GotlandsResor ABFärjeleden 3621 58 Visby Tel: 0498-20 12 60 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Hejnum kyrkaKor och långhus 1250-tal, tornet är byggt till en äldre kyrka vars reliefskulpturer med mera ingår i den nuvarande. Förutom att tornet är äldre är det byggt helt av huggen sten, man ser några stenhuggarmärken på västsidan, jfr Väte kyrka. Runorna på bilden ovan betyder Botvid och Haimald, ordet hai finns här och där och är kanske en förkortning av Haimald; på tornets södra sida står: Haimald äger. Notera gärna att tornet är byggt av vacker, huggen sten till skillnad från såväl långhus som kor, såvitt inte sten från den romanska kyrkan har använts i dessa "nybyggen". Kulturgiganten Erik Olsson säger i boken "Gotland vår hembygd", Risbergs tryckeri AB, Uddevalla 1985, att de tidiga romanska kyrkorna var av bättre kvalitet än de senare gotiska nybyggena där murarna var avsedda att putsas. Kalkmålningar från 1250-talet, som kommer att visas på egna sidor, t ex Rökelsekar, och från 1400-talet finns rester av en Passionsfris, bilden ovan, se Passionsfriser; det kan vara de tre vise männen ovan. Det finns två dopfuntar i kyrkan, den på bilden ovan är som triumfkrucifixet från 1200-talet, den andra är från det barocka 1600-talet. Både predikstolen och altaruppsatsen är från 1700-tal, vilket också enligt mitt tycke den långt intressantare korbänken är, en sida om den kommer småningom. Här finns en bild på altaruppsatsens centrala motiv. Här är sidan om korbänken, som innehåller rätt lite fakta men ett antal bilder visas. Predikstolen står ovanpå det altare som ofta användes till kyrkans skyddshelgon under medeltiden men vem det kan ha varit i Hejnum kyrka vet jag inte i skrivande stund. Det förefaller troligt att det var S:t Olof ty enligt sägnerna så bodde han i Hejnum vid sitt på besök på Gotland i början av 1000-talet, se S:t Olof kristnade inte Gotland I. Triumfkrucifixet som heter så för att det hänger i triumfbågen är ett ringkors från 1200-talet - ovanligt med ringkors, se översikten. Jesus har blå ögon. På triumfbågens sidor finns målat två änglar som svänger rökelsekar och ovanför krucifixet ett dito stiliserat livsträd; livsträdet är ett senare arbete ty från början fanns en målning av Kristus i majestät men den var för skadad för att kunna bevaras. S:ta Maria med barnet sitter på norra sidan av långhuset, alldeles vid triumfbågen, vilket tycks ha förekommit i många kyrkor. Vi har för tillfället inga närmare uppgifter om skulpturen förutom att Hejnums jungfru för några år sen återbördats till kyrkan. Fattigbössan sägs vara snidad av samme mästare, eller dennes verkstad, som uppförde såväl kor som långhus i mitten av 1200-talet, Lafrans Botvidarson. Det är ett utomordentligt gediget arbete som måhända har tjänat som piedestal för krucifixet men stocken känns mera som en balk från en stavkyrka. Fattigbössan är full av träsniderier, bl a lägger man in sin gåva i bröstet på Djävulen, och ovan ser du en vacker drake. Det är konstiga bilder på en fattigbössa men om avsikten var att Jesus skulle står ovanpå det hela blir det möjligen lite begripligare, men det intressanta torde vara att stocken är gjord blott något hundratal år efter vikingatiden, jfr den dåliga bilden av den bevarade draken från stavkyrkan i Guldrupe. Också bänkarna i kyrkan är från 1700-talets början varför färgen lär vara torr. /text och foto Bernt Enderborg |
|