Buttle utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
ButtleAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i ButtleSockenlänkarGotlands största portalButtle Hembygdsförening Buttle RestaureringsKalk Fornfynd Buttle Sonja Åkesson Sällskapet AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Bildsten på KlintebergetPå den sköna utsiktsplatsen Klinteberget i socknen Klinte står en bildsten från 700-talet. Det finns inga bilder på den, inga bårder eller sånt.
Bildstenen är ditsläpad från gården Hunninges ägor - gården ligger två kilometer vägen fram mot Hejde - och ingick i ett monument om fyra stenar. Det är toppen på den finaste stenen från Hunninge till vänster. Snart har nog hela bibliotek med dravel skrivits om asagudarna där bl a Hunningenstenen används för att illustrera såväl ditten som datten. Och vanligen är det något annat någon annanstans man vill bevisa genom att illustrera med gutniska bildstenar. Här är en annan sekvens som förekommer på den vackraste Hunningestenen. Om man ser hela bilden ser det ut som att de försvarar sig för pilbågeskyttar på utsidan av fyrkanten/borgen/bostaden. Också en ormgrop, eller möjligen en ormgrop, finns på den vackra Hunningestenen, se I gropen med dig, och det har inspirerat en och annan. Det finns texter om Ragnar Lodbrok, ormgudinnor och annat liknande. Som du förstår har jag svårt för sånt som asagudar, ormgudinnor och annat. Och varför man försöker stjäla Gotlands enastående kultur och överföra den på isländska sagor är mig obegripligt. I förbigående kan jag säga att såväl Gutasagan som Gutalagen, som nedtecknades i början av 1200-talet, säger inte ett knäpp om några asagudar. Inte heller då Petrejus på 1500-talet och Strelow på 1600-talet skrev varsin hel historiebok om Gotland vet de det ringaste om några asagudar, inte ens när de talar om Tors borg, som står i Gutasagan, kan de komma på något om asaguden, se þors borg. - Vill du veta varför? - De isländska sagorna hade ännu inte "upptäckts" av lärt folk i Sverige. De kom hit först i slutet av 1600-talet, om jag minns rätt. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
128 590 478 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |