Brändu fiskeläge (Bränndu)

Brändu har ingen historia från 1600-talet eller tidigare och det kan väl egentligen inte sägas vara ett besöksmål som är värd omvägen. Men kikar du på en karta så kan det vara bra att veta vad det är som ligger där.

Kortet ovan är taget i tidigt morgonljus den 12 april 2014, marken är inte röd längre fram på dagen.



Fiskeläget sägs ha sitt namn av "brännstain", en sten som på något sätt är framträdande, ligger i vägen eller ger bränningar. Den enda sten som jag ser som kan vara värd sitt namn är den på bilden, som avviker i färg från övrig gråsten längs stranden precis väster om fiskeläget. Den ser åtminstone bränd ut.



På en av bodarna står en namnskylt som säger "Bränndu" med två n i stället för det namn som tycks ha spritt sig: Brändu.



Det är Lausholmar som ligger utanför. Den första är Skarpholmen, från Brändu är det lätt att se varför den har fått sitt namn, sen kommer Gräsholmen och längst åt öster trycker Storholmen på ytan.



Brändu är bara bodarna till vänster, därefter finns någon slags stuga och längst ut mot havet ligger Natudd.



Brändu är alltså ett relativt modernt fiskeläge, det var Lauboar som började fiska ål här på 1940-talet sägs det, så det är inget för kulturella finsmakare utan härvidlag brukar vi rekommendera Tomtbod i grannsocknen Burs. För naturälskare och fågelskådare är Brändu ett bra ställe (obs dock att det finns fågeltorn på såväl den västra som den östra sidan om Närsån).

Bilderna till den här sidan kommer från en Soluppgång vid Natudd - det finns länkar till de kyrktoppar och fiskelägen du ser på denna sida.

/text och foto Bernt Enderborg