Hem
Kontakt
Nyhetsbrev

Företag
Lantbrukare
Föreningar
Bygga och bo

Sevärt
Länkar

Facebook

Kalkstensbrytning i Garde

Mitt i bilden, lutad mot en vägg, står en av de bildstenar som återfanns då Garde kyrka renoverades på 1960-talet. Redan denna bild är så full av historia att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Mera i förbigående ska därför nämnas att kyrkan är en av de äldsta stenkyrkorna på Gotland och att stighuset, som bildstenen står lutad mot, är ett av de största i hela Sverige, tidigare sockenmagasin.

Bildsten vid Garde kyrka

Men det är bildstenen vi ska kika på. Du ser att någon har format den till den skapnad den har. Denna typ av bildstenar, det finns många, sägs vara huggna på 7-800-tal e.Kr., dvs före och i början av vikingatiden, och typen håller i sig rätt länge, i vart fall fram till omkring år 1150. De största är över ett par meter höga och somliga är fulla av bilder som får forskare inlästa på Islands historia att spekulera hej vilt. Det finns långt äldre bildstenar, ända från 100-talet e.Kr., lite senare t ex Draken eller Ormgudinnan.

Bildstenar har producerats på Gotland över 1.000 år!

Nåja. Poängen med bilden är att du ska förstå att bildstenarna inte har trillat ur berget, och att folk på Gotland under lång tid har arbetat med att forma sten efter önskemål. Under 1100-talsgolvet i kyrkan, t ex, hittade man delar av fyra bildstenar, och det sitter delar kvar av andra i tornet. Man hittade också bevarade stolphål till en större byggnad under golvet med bildstenar. Garde kyrka är fantastisk, och förutom lämningar från hedenhös, också takstolen, bevarad sen 1100-talet, liksom de lika unika målningarna.

Kalkbrottet i Garde

Ett par km norr om kyrkan finns ett stort kalkbrott som har använts då Garde kyrka byggdes, delar av tornet är från 1100-talet, koret från 1300-talet. Stenbrottet sträcker sig mellan Garde och Alskog socknar och det finns vittnesmål om efterfrågan av god Gardesten i olika kyrkors arkivalier.

Romers bronsmask
Foto Ulrika Uusitalo Fernholm, Sveriges Radio

Bilden ovan visar en romersk bronsmask från 100-talet e.Kr. Den antas ha kommit till Gotland i trakterna av 3-400-talet e.Kr., hittades i Bunge och är en kavellerimask, läs om masken här. Vidare ska framhållas att av romerska silverslantar från århundradena efter Kristus så har omkring 80% hittats på Gotland, guldskatter från tiden har hittats i Garde, se också stränginstrumentet från Broa gravfält, de exceptionellt tidiga järnfynden vid storröset Digerrojr och varför inte också bronshuvudet från en romersk båt som hittades vid Gamle hamn på Fårö; ta också del av de romerska fynden vid Stavars hus i Burs.

Poängen med ovanstående stycke är att det skulle vara bra underligt med alla dessa romerska kontakter om inte någon gute varit på plats och själv kikat på såväl stenhus som att de använde betong, som är en av de riktigt stora, romerska uppfinningarna.

- Vi ska dra det en bit till.

Huggen kalksten

Bilden visar en av två ladugårdsportar längs vägen vid gården Bjärges i Garde, några hundra meter söder om ovannämnda kalkbrott. Stolparna är av huggen sten.

Huggen kalksten

Här är lite av den andra porten. Är det inte lite väl överdådigt för en ladugård? Har de fyllt något annat ändamål - kanske reklam, arbetsprov, eller rekorderliga gårdsstolpar.

Huggen kalksten

Det är är den andra porten igen. Ordentliga grejer! Det tycks mig tämligen naturligt anta att dessa stolpar är huggna för något annat ändamål. Vi ska kika på ytterligare en vinkel, rakt framifrån:

Huggen kalkstensblomma

Lägg märke till blomman i den nedre, större cirkeln - användning av passare.

Huggen grindstolpe

Bilden visar en likadan blomma på en grindstolpe alldeles norr om Öja kyrka, som ligger ungefär 3,5 mil söder om Garde. De två stolparna behöver inte ha med varann att göra, det fanns skickliga stenhuggare i Öja också (Burgsvik ligger i Öja socken), men de kan också ha det. Ett annat exempel på spridning av arbeten kan vara att samma stenhuggarmärke finns bl a i Garde, Stånga och Martebo, se god Gardesten.

Ändarna knyts ihop

Det har bott folk i Garde sen stenåldern, vi vet att de kom i kontakt med järn väldigt tidigt, kanske först av alla i dagens Sverige, se om fynden vid Digerrojr, vi vet att de haft kontakt med romarna, guldskatter och annat, vi vet att de kunde forma sten efter önskemål väldigt tidigt, vi vet att det har förekommit omfattande kalkbrytning genom kalkbrottet och att det finns kalkugnar som användes ända fram på 1900-talet.

Erland Lagerlöf säger i skriftserien Sveriges kyrkor Gotland, Garde kyrka, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1972, s 249f:

"Stenbrytningen har av allt att döma pågått här mycket länge, sannolikt från medeltid till våra dagar. Spår efter brytning och behuggning (avfallshögar) finns här inom ett mycket stort område, nu delvis övervuxet med skog, vilket tyder på lång användningstid."

Kalkbrottet i Garde

Lagerlöfs tidsbestämning är nog i underkant. Bildstenar trillar inte ur berget och tekniken att forma sten är långt äldre än vikingatiden. Man kan förmodligen anta att det har brutits kalksten ända sen 700-talet e.Kr. i Garde.

Tekniken att bränna kalk för att använda till bruk tillsammans med sand och vatten är dock inte så tidig, men att kalkbrottet har använts långt över 1.000 år är faktiskt rimligt att anta.

/text och foto Bernt Enderborg
Klicka på bilderna




Nyheter


Nyheter
Nyhetsbrev
Anmäl dig till vårt Nyhetsbrev. Du kan då via oss både få och själva sprida info till andra stångaintresserade. Du når oss via länken Kontakt.

Stångas Socken-Blogg
Har du fotograferat något i Stånga?
Eller gamla bilder från socknen?
Skicka bilderna till oss så lägger vi in på sockenbloggen www.stånga.se
Där kan de glädja många.

Nyckelring med Loket
En miniatyr av loket som nyckelring finns att köpa vid Malmahallen. Info om Lokets tillkomst läser du under bilden ovan.

  Copyright © Stånga socken 2024. Hemsidan sponsras av guteinfo.com.