Vikingatiden är ett kort skede i historiens oändlighet. Perioden 800-1050 e.Kr brukar användas i skolböcker, men bara som en ungefärlighet; ibland sägs vikingatiden sluta vid slaget vid Hastings anno 1066. Vid den tiden fanns det förstås gott om kyrkor i England och den äldsta här på Gotland hade redan en 40-50 år på nacken - Ormicas bönehus är senast från 1030.
Oavsett tidsperioden har Gotland det förspänt:
Vi kanske bör tillägga att de dryckeshorn som vikingar emellanåt ses svinga är minst 500 år äldre och förmodligen kvinnliga gravgåvor och attribut. Vidare sägs oftast gutar ha hållit sig österut, men var inte så säker på det. Och de hade rutiga segel på skeppen, inte randiga.
Det finns åtskilliga ton historia från det vikingatida Gotland. Här skall vi bara nämna att Beowulf var gute, och att en förbipasserade som inte visste var han var påstår att Gotland följde Sverige, att Rysslands grundläggare ruserna hade gotländska kläder (se sid 2) samt att Gotland inte kristnades av Olof den helige. Här är lite religionshistoria och så lite om vad de egentligen trodde på.
Har du förresten funderat på vad som egentligen sägs om Valhall?
Kanske vill du läsa något om människooffer, drakhuvudet eller kika på en bildsten med ficklampa, eller lära dig varifrån silverskatterna på Gotland kommer, skidskor kanske, eller kanske nåt om Strabains grav - det kommer mera artiklar snart. Vad gäller mytologi och sånt så har vi förstås Oden på bild och därtill har vi hittat hans spjut.
Ibland säger forskarna att de isländska sagorna kan läsas som något slags tidsdokument där författarna utan att begripa det lämnar upplysningar om hur det var på vikingatiden (det heter nåt fint men jag kommer inte på det i flygande fläng). Här publicerar vi hela Gutarnas Krönika, som är ett sånt dokument som de isländska sagorna sägs vara, och därtill Gutalagen.
Mer historia kommer så småningom, här skall bara nämnas att gutarnas handelsgård i Novgorod - Hulmgarþi - redan fanns på vikingatiden.
Viking konkretDe som inte är berusade av storstädernas blinkande utbud bosätter sig givetvis på jordens vackraste land, där möjligheterna är stora för den som vill »» läs mer
Det mesta man läser är galenskaperDe isländska sagorna är helt underbara, men att använda dem i den utsträckning som oftast görs i gotländsk historia förefaller vara rena snurren »» läs mer
Vikingarnas JesusVikingatidens slut flyttas framåt i tiden på Gotland. Det får en del underliga konsekvenser »» läs mer
Vikingatida snirklarDet finns förstås snirklar och sånt på Gotlands uthäftat häftiga medeltidskyrkor »» läs mer
Anor från vikingatidenDet finns släkter på Gotland som har namngivna anförvanter från vikingatíden. Vikingatiden är alltså lite konkretare för somliga »» läs mer
Vikingakläder på damerPå en vikingamarknad såg vi lite autentiska kläder. Ta dig en glutt »» läs mer
Jag såg rusVilka ruserna var, de som sägs vara Rysslands grundare, är förstås omtvistat. Den storsvenska historieskrivningen säger att det var svear från Roslagen, och kanske var det så, men jag såg ruser rätt nyligen på Gotland »» läs mer
Vikingatida åkdonVagnar finns avbildade sen herr och fru hedenhös - här är en rolig en från vikingatiden. Vad är det egentligen som händer? Till himmelriket med kärring, häst och trilla »» läs mer
Ivägburna skatter
Det sägs att hälften av praktföremålen på historiska museet i Stockholm är från Gotland. Hela salar har fyllts med saker som bildstenar, guld- och silverskatter. Hur många mojänger som helst återfinns oåtkomligt lagrade i storebrors källare.
Gotland = bisatslandet
Om man läser en bok som behandlar historia, vikingatiden eller snart sagt vad som helst som har med historia att skaffa, så används Gotland och gotländska föremål för att belysa något annat. Det är väldigt underligt.
Långväga resor
I många historieböcker kan man läsa att vikingarna inte gärna ville färdas över öppen sjö. Ibland sägs att gutarna seglade österut via Öland, Stockholms och Ålands skärgård. Exakt samma författare berättar emellertid gladeligen att vikingar seglade till Island, allra helst från Norge; ibland sägs att de tog vägen över England, Orkney- och Färöarna för att det liksom skall bli närmare. Ta gärna en glutt i en kartbok.