www.guteinfo.com
Hamngardi på När
Historia, När socken


Hamngardi (Hamngården), dvs bostad, åker och äng för en tulltjänsteman, strandridaren, låg på åkerlappen ungefär mitt i bilden; det finns inga synliga spår kvar ovan mark. Grästovorna längst ner på bilden är ett järnålderstida gravfält, bl a 19 runda stensättningar.

Hamngården, När

Foto från samma ställe, rakt österut, Närkholm i bakgrunden mellan träden.

På ett område uppmättes rika utslag av järn och höga fosfatvärden, några provgropar grävdes och man fann: kritpipsfragment, fönster- och kärlglas, porslin, lerklining, ornerat svartgods, samt in- och utvändigt glaserat rödgods av olika typer, säger Peter d’Agnan i Medeltida kustbruk på Gotland - en pilotstudie, Fornvännen 2012.

De studier som han har gjort rör högmedeltid till senmedeltid, ungefär 1200-1600 e.Kr., ty det finns för lite kunskap om kustbruket under dessa tider emedan nästan all forskning har inriktats på Visby, och lite Västergarn.

Hamngården, När

Ett stycke ovanför till vänster, det är samma åkerlapp, syns dagens fritidsbebyggelse och strax framför denna finns ett område med höga fosfatvärden, det har funnits något där. Mitt i bilden skymtar lite blått: Austaveiki (Austerviken på kartor).

Slipskåresten vid Hamngården, När socken

Årtusendena

Inne bland fritidsbebyggelsen Hamngården ligger några slipskårestenar, se guiden, som vittnar om verksamhet på platsen långliga tider; halvannan mil åt sydöst, på Daiåkern vid Hemmor på norrsidan av Burgi, fanns en boplats under yngre stenåldern, dvs det har funnits närkar i trakterna minst 5.000 år.

Envar som kommer vägen söderifrån, från Burs, kör på en ås längs socknens havskust i söder. Den kallas först Burgi (Burgen), lite längre fram Kullar och slutar vid Närshamn där kusten viker av åt nordöst. Någon kilometer före Närshamn svänger åsens topp av mot norr, strax efter Andarve gård, mot Frigges och vidare nordöst förbi Mickels, Hallbjärs, Hallbjänne och ändar ute på Nyan med utsikt över Lausviken (Nyen eller Nöiu heter området, varifrån kartorna fått namnet "Nyan" är en gåta).

På denna ås har folk traskat sen stenåldern. Och för skoj skull kan sägas att elefantparten av När ligger inåt land nedanför denna ås, denna kalkstensbåge, på vars topp de urgamla vägar gå, dvs dagens När ligger verkligen "Nere", där kyrkan bredvid Närsån bara är 5-6 meter över havsytan. Men det är inte alls säkert att sockennamnet kommer sig av detta ehuru det stavades "Neer" en gång i världen.

Från bronsåldern finns några gravfält, rejäla stensättningar, som du kan få se på den längre vandringsstigen som utgår från kyrkan. Framme i järnåldern finns gravfält på socknens högsta punkter, Folkvandrings-, Vendel- och Vikingatid representeras bl a det stora gravfältet Rikvideroj, se Ormgudinnan, som ligger ovanför Austaveiki.

Austaviken, När socken

Austaveiki

Bilden visar Austerviken, Österviken, och dess norra udd, Virudden, och dess nutida södra, Närkholm. Hamngardi ligger 5-600 meter söderut.

Austaviken, När socken

Norra sidan av Austaveiki, Närkholm i bakgrunden. Omkring 100 meter bakom den lilla ön strax vid strandkanten har man funnit sex stenkistor, fundament för en hamnanläggning inom ett område av 245x86 meter, och alldeles bakom mig fanns under medeltiden och lite längre fram ett fiskeläge.

Mig veterligen har inte denna hamn något namn i folkmun, men på såväl på vikens norra som södra sida ligger i dag fiskelägen, Nätbodar respektive Fluntings.

Närshamn, När socken

Gamle hamn

Nu har vi tillbaka till viken nedanför Hamngardi, som ligger på åkerlappen ovanför. 150 meter bakom mig ligger Gamle hamn och några hundra meter därtill Närshamn.

Poängen med kortet är att strax där lövträden tar slut finns ett igenslammat sund - området alldeles vänster om sundet kallas Holmrain (ren som i t ex vägren) och till höger ligger Närkholm. På andra sidan av det halva kilometern breda sundet ligger Austaveiki; det finns fortfarande vatten på båda sidorna om vägen.

Peter d’Agnan säger i sin studie att kanske var det så att större handelsfartyg låg i Austaveiki, pga dess skyddade läge, och att godset roddes på mindre båtar genom sundet till Gamle hamn.

Gamle hamn, När socken

Fotot visar t-korsningen vid Närshamn: dagens hamn 400 meter åt höger, Hamngardi 150 meter till vänster. Gamle hamn återfinns bredvid grushögen på stranden.

Handelshus, När socken

Det är samma vägskylt som på fotot ovan, och det du ser till höger är källaren, 24x10 meter, till ett handelshus som uppfördes i mitten av 1800-talet men revs och flyttades till Södertorg i Visby 25-30 år senare. Och i förbigående ska tilläggas att på andra sidan vägen ligger en skans, men den sägs tillhöra modernare tider.

Gamle hamn, När socken

En stor medeltida lanthamn


Bilden visar vad som är kvar av Gamle hamn.

År 2010 publicerade Peter d’Agnan en studie i Fornvännen vid namn "Gotlands medeltida fiskelägen – en arkeologisk förstudie" där han redogör för tidigare forskning och säger att något större intresse för dessa frågor uppstod inte förrän på 2000-talet, och summerar medeltiden: "Vi kan peka ut ett tiotal lanthamnar, flera lastageplatser, minst sex fiskelägen eller hamnar med kapell samt ett hundratal övriga fiskelägen."

En av de utpekade lanthamnarna är Hamngardi ty i "Medeltida kustbruk 2012" säger han att: "Närshamn fungerar som en större fiskehamn än i dag och kan under medeltiden ha varit en av de största lanthamnarna på Gotland."

Nu talar vi tider ända från 1200- till 1900-tal. Hamngardi revs före 1878 och då stod redan handelshuset vars källare du sett, men också detta monterades ner och fraktades till Visby vid ungefär samma tid. Och i förbigående skall nämnas att på Gotland var exporten ännu i slutet av 1800-talet större till Tyskland än vad den var till svenska fastlandet.

Från århundradena efter medeltiden vet vi att borgarna i Visby minst ett par gånger försökt få regerande kung att förbjuda all lanthandel, de hade ingen framgång, men strax före mitten av 1600-talet lyckades dock Marcus Schröder, se Västergarn kyrka, tillsammans med borgmästare och råd i Visby få utförseltullen på obränd kalksten fördubblad. Så riktigt vad närkarna sålt vet vi inte, kanske trävaror, bräder och balkar, tjära, livsmedel, fisk, mycket fisk förresten, hantverk, och kanske tjänade de en slant på köpslagan vid såväl export som import.

Hamngården i När

Det finns inte mycket forskning kring dessa frågor, men när du knallar kring på backarna därute, eller på Närkholm eller badar i Hamnbadet, så vet du i vart fall lite mer, även om man inte ser särskilt mycket.

/text och foto Bernt Enderborg

Vägbeskrivning
0
Copyright © 2024 Buffert 4 - www.guteinfo.com