www.guteinfo.com
Skeppsristningen i Fide
Kuriosa, Fide socken


I brösthöjd på utsidan av den norra väggen på Fide kyrka finns en kogg inristad. Den är 115 cm bred, 92 cm hög, men masten är för kort, förmodligen var slyngeln inte längre.

Experterna säger att den är ristad i den fortfarande mjuka putsen då kyrkan byggdes i mitten av 1200-talet, och bl a därför är den unik i Skandinavien, allra helst som det är en av de första avbildningarna av en kogg överhuvudtaget. Men fartygstypen var rätt vanlig i den tidens sigill, bl a Danzig som numera stavas Gdansk hade ett liknande skepp i sitt sigill under medeltiden.

Emellertid hittade en grävmaskinist en äldre kogg då en golfbana skulle byggas på Kronholmen, se Vikingarnas Västergarn. Den var från 1100-talet, och folk som förstår sig på sånt sa att man kan se utvecklingen från vikingatidens skepp till koggarna, som sägs ha varit vanliga handelsskepp under medeltiden. Det kan förresten gott vara en kogg som avses med Köpmansskepp i Gutalagens bestämmelser om vård av skepp.

Skeppsristningar förekommer här och var i kyrkorna, bara som klotter emellanåt, som i Ala, Gammelgarn, Hablingbo och förstås Fide.

Vi fick ett intressant brev från Bengt-Örjan Jonsson i Täby ty han hade sett likadana skeppsristningar på Tveta kyrka i Hultfreds kommun. Han skickade också med fotografier:



Bengt-Örjan säger: "En liknande skeppsristning som i Fide finns på Tveta kyrka i Hultsfreds kommun. Där avbildas till och med två koggar. Bilderna är ganska lika så man kan undra om samma person har varit framme. Tveta kyrka anses ha tillkommit vid ungefär samma tid som Fide eller t o m tidigare."



"En förklaring till att bilderna ristades in kan vara att hantverkarna ville visa sitt bomärke. På Tveta kyrka finns bilden på norra sidan av kyrkan, ”bakom hörnet” om man säger så. I Tveta finns det heller ingen kalksten till putsen utan den måsta ha tagits från Öland eller Gotland. På den tiden kunde Emån användas för sjötransporter. Koggarna var ju tyska och kanske ville hantverkarna visa att de var tyskar. Väggarna i Tveta kyrka är metertjocka och kan inte ha varit helt släta, så det måste ha gått åt stora mängder puts och tagit lång tid att utföra arbetet."

- Vi tackar Bengt-Örjan Jonsson för de intressanta och utmärka uppgifterna samt de två fotografierna som han vänligen tillställt oss och givit oss tillåtelse att publicera.

Det var intressant att få veta att det finns likadana skeppsristningar i putsen på en kyrka i Småland. Jag antar ju i texten ovan att det är en drummel som har ristat på Fide kyrka, men det kan alltså gott vara fel och i stället, som Bengt-Örjan säger, ett sorts varumärke.

Vill du se fler skeppsristningar från Gotland så stöter man på dem här och var, men de återfinns inuti kyrkorna och är måhända något slags votivskepp, se t ex Skeppsristningarna i Ala kyrka och Näs kyrka.

- Vi tackar återigen Bengt-Örjan för den utmärkta informationen: tack!

/text och foto Bernt Enderborg

Vägbeskrivning
0
Copyright © 2024 Buffert 4 - www.guteinfo.com