www.guteinfo.com
01. Här börjar gutarnas lag och säger så först
Gutalagen, Annorstädes socken


Detta är det första i vår lag, att vi skola säga nej till hedendomen och säga ja till kristendomen och alla tro på en Gud allsmäktig och bedja honom om hjälp, att han ville giva oss gott år och fred, seger och hälsa och att vi kunna hålla vår kristendom och vår rätta tro och det land, där vi bo, och att vi var dag i alla våra gärningar och vår vilja må göra det som är Gud till ära och oss till största gagn både till kropp och själ.

Gutniska

1. Hier byrias lagh guta oc segia so at fyrstum
Þitta ir fyrst upp haf i lagum orum þet wir sculum naicca haiþnu oc iatta crisnu. Oc troa allir aann guþ alzvaldanda. Oc hann þar biþia þet hann unni os ar oc friþ, sigr oc hailsu. Oc þet et vir magin halda cristindomi orum Oc tro vari retri oc landi oru bygdu. Oc vir magin huern dag þet sysla i allum giarningum Oc vilia orum sum guþi sei dyrþ i Oc or sei mest þarf at beþi til lifs oc sialar.

Den första paragrafen i Gutalagen liksom följande sex är regleringar som följer med kristendomen. Det handlar om utsättande av barn, tionde, blot, prästernas ställning, helgdagar, munkars jordegendom (kom gärna ihåg att munkarna inte hade något att göra med statskyrkan, dvs de löd inte under biskopen i Linköping) och om vilka dagar som är helger, röda dagar säger vi idag, och lite om strängare påföljder för brott under dessa helger.

Allt som allt blir det en fem-sex sidor text i lagboken vilket ju är rimligt för vem som helst att läsa in. Men tänk på att med kristendomen följer ett helt batteri moralregler och kataloger av brott och straff, t ex 2:a och 5:e Mosebok.

Vad säger Gutasagan - kommentar

Gutasagan som är inledningen till Gutalagen talar om hur gutarna kom i kontakt med kristendomen:

"þaut gutar hainir waru. þau silgdu þair miþ caupmanna scap innan all land baþi cristin oc haiþin. þa saghu caupmenn cristna siþi j cristnum landum þa litu sumir sic þar cristna Oc fyrþu til gutlanz prestj"

Översättning: Medan gutarna var hedningar så seglade de med köpmannaskap inom alla länder, både kristna och hedna. Då såg köpmännen kristna seder i kristna länder, då lät somliga kristna sig där och förde till Gotland präster.

Lite längre fram i Gutasagan omtalas att hela folket antog kristendomen: "Siþan gutar sagu crisna manna siþi þa lydu þair guz buþi oc leþra manna kennu tocu þa almennilica wiþr cristindomj miþ sielfs wilia sinum vtan þuang so et engin þuang þaim til cristnur"

Översättning: Sedan gutarna såg kristna mäns seder, lydde de Guds bud och lärda mäns undervisning och tog enhälligt emot kristendomen av egen fri vilja och utan tvång, så att ingen tvang dem till att bli kristna.

Den som vill kan lägga märke till att de "kristna sederna" nämns såväl i de första kontakterna som ett skäl till att gutarna allmänt antog kristendomen. Det står att en och annan lät döpa sig, men någon religiös väckelse är det inte tal om. Det förefaller alltså ha varit samhällsnyttan som var avgörande för gutarna när kristendomen antogs. Det kanske skall tilläggas att innan det sägs i Gutasagan att kristendomen antogs allmänt, så är det bråk om det där, en kyrka bränns och sånt. Men en av stormännen, Lickair från Stenkyrka, stöder kristendomen, och småningom vinner uppenbarligen hans åsikter på Gutnaltinget (alltinget).

Nu sägs allt som oftast att S:t Olof kristnade Gotland med svärd, ty han var härförbi i början av 1000-talet. Stöd för detta hämtas i Gutalagen och skrönor från 1600-talet, men det stödet är tunnare än ett hårstrå.

Kanske kan det vara skojigt att ta del av Lickair Snelli's argument, hans måg var nämligen den förste som byggde sig en kyrka i Kulstäde i Vall, men något sådant ville Gutnaltinget inte veta av varför kyrkan brändes ner. Mågen, Botair från Akebäck, måste ha varit av religiös natur ty han ger sig inte utan bygger en ny kyrka, den här gången i wi. Gutnaltinget ville bränna ner den också, men Lickair lyckades få gehör för sin mening:

"...ai brenna mann ella kirchiu hanns þy et han standr i wi..", dvs man får ej bränna mannen eller hans kyrka eftersom den står i wi.

Ett wi sägs oftast vara ett religiöst offerställe eller så, men att det är Visby som avses bara för att det står att kyrkan stod i wi nedanför klinten är nog inte alldeles säkert.


Monoteism

Om vi antar att gutarna långt tillbaka i tidernas dunkel trodde på flera gudar, t ex Oden, Tor, Freja och sånt, så innebär övergången till kristendom också en övergång från polyteism (flera gudar) till monoteism (en gud). Man kanhända kan föreställa sig polyteismen som att olika gudar hade olika ändamål, ändamålsgudar, dvs ville man föröka sig så skickade man en hälsing till Freja, för krig så var Tor på tapeten osv.

I paragrafen ovan sägs: "Oc troa allir aann guþ alzvaldanda", och det är förmodligen lite felaktigt återgivet, ty det borde rimligen stå: "Oc troa allir a ain guþ alzvaldanda", dvs ordagrant ungefär: "Och tro alla på en allsvåldig gud" (om ordet allsvåldig känns dig konstigt så är det synonymt med: allhärskande, allrådande, allt behärskande, som har all makt).

Man kan faktiskt säga att det står i klartext i Gutalagen att man gick över till en gud (observera att det inte står Gud med stort G i lagtexten) och att lagstiftaren med klart förstånd angett vad det egentligen är fråga om, ty omställningen bör ha varit större än vad man tror.

I förbigående skall jag också tillägga att Pipping i sin språkundersökande bok om Gutalagen, Gotländska studier, 1901, tar sig till att ändra en krumelur i den handskrivna originaltexten i ordet som ovan anges som "fyrst" - han har ändrat på en krumelur och återger den med ett r. Med det finns inga som helst konstigheter för en gute att säga "fysst", vilket är precis vad som fortfarande görs, i stället för ordet "fyrst" som ingen gute någonsin torde ha hört. "Þitta ir fysst upp haf i lagum orum" - så bör det nog vara.


/text och foto Bernt Enderborg
Copyright © 2024 Buffert 4 - www.guteinfo.com