Kämpgravar, Garda socken
Käldänge i Garde socken är ett vackert änge, och för de som är intresserade av blomster eller insekter så är det något av ett paradis. Men det ligger också en stor husgrund från järnåldern i änget så man får flera karameller på samma gång.
Bl a den ovanliga blomman Blodtopp finns i änget.
Området där änget ligger heter Visbjerg. Det finns en tingshög uppe på backen, slipskårestenar nedanför backen, där det också ligger en offerkälla (se Hur mycket magi tål du)). En trojaborg ligger förresten alldeles nerför själva tingshögen, om Du skulle få lust att gå i cirklar en stund - "Alt ir baugum bundit...".
Det är inte så att Visbjerg är ett område där arkeologerna har varit och pyntat - det ser ut som det gör. Men kanske ordet Visbjerg kräver en förklaring. Bjerg är ju lätt ty det betyder berg, inte fjäll, bergsmassiv eller liknande, utan helt enkelt att berget kikar genom torvlagret, kanske på en liten backe. Några berg av alpstorlek finns ju inte på Gotland, det högsta berget är nog soptippen i Visby - 1900-talets monument till eftervärlden.
Svärdsliljor finns det några av i detta källornas änge.
Det är det där med "vi" i t ex Visbjerg och Visby som kan vara värt att fundera över. Forskarna vill ju nämligen så gärna att "vi" betyder offerplats, heligt ställe eller så, allra helst vad gäller Visby ty Gutasagan förlägger den första kyrkan som fick stå kvar på Gotland i vi, nedanför klinten: "han standr i wi. firj niþan clintu". Och nedanför klinten i Vi måste ju vara Visby, verkar forskarna tycka. Att Gutasagans författare som nedtecknade sagan på 1200-talet inte skulle ha känt till namnet på Visby är förvånande eftersom denne mycket väl kände till att den allra första kyrkan blev byggd i Kulstäde i Akebäck.
Men det skall förstås för fullständigheten tilläggas att i Gutasagan, där det talas om vad folk trodde på och höll heligt före kristendomen, sägs: "Firi þan tima oc lengi eptir siþan. Troþu menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgarþa. oc a haiþin guþ." Före den tiden och länge därefter, trodde man på hult och högar, vi och stavgårdar. Stavgårdar är samma sak som de husgrunder varom denna avdelning handlar, och det kan väl sägas att somliga språkforskare ägnar sig emellanåt åt något som kallas stavgårdsproblemet, dvs om en stavgård var ett heligt ställe eller inte.
Det är också ganska gott om Gökblomster i Käldänge.
En annan sak som man får fundera över i Käldänge är det här med landhöjningen. Det verkar faktiskt som folk har bott på sjöbotten ganska länge på Gotland. Det är något vajsing med istiden, landhöjningen och det där, stämmer inte.
/text och foto Bernt Enderborg
Vägbeskrivning
0