Välkommen till Fårö
Information om Fårö
Dopfunt 1300-tal. Processionskrucifix från omkring 1400. Altartavla 1740. Orgeln byggd för Väddö kyrka, köptes av församlingen 1875.
Av särskilt intresse de båda så kallade kutatavlorna (säljägare på drivande isflak). Den större 1618 och den mindre 1767.
Ombyggnaden 1858
1800-talet var ett vanvettigt århundrade sett från bevarandet av medeltida arkitektur. 100-tals kyrkor på fastlandet revs och byggdes om till vad som ibland kallas ladukyrkor, dvs kyrkan byggs efter konceptet stor lada - ett stort, rent och kalt rum, som man fyller med religiösa utensilier. Gotland drabbades inte lika mycket av detta raseri utan man brukar nämna två kyrkor som påverkades, nämligen Fårö och Eksta.
Före ombyggnaden på Fårö var den vad man gott kan kalla en försvarskyrka. Det förmodas att kyrkan hade två försvarstorn, och då passar ju kyrkan lite bättre in i resonemanget om fortifikation, se Medeltidens borgar.
Här är en bild rakt från väster. Kyrkan restaurerades 2001 så den lyser grannt nejderna kring. Det är lite ovanlig planform på kyrkan, men för övrigt är den inte så där väldigt dekorerat vid portarna och dylikt.
Men den är större än vad man först tror, känns rymlig på något sätt.
Dopfunten från 1300-talet är inte heller den, liksom kyrkan i övrigt, särskild utsmyckad eller dekorerad med allehanda symboliska bilder, något som är ganska vanligt i de medeltida kyrkorna på Gotland. Men den är ståtlig i alla fall. Och roligt är det att tänka på att alla fåröbor blivit döpta i denna medeltida mojäng (det blir en faslig hopen fåröbor på 700 år).
Jag letade förgäves efter altartavlan med kulhål genom, ty en ilsk fåröbo hade för avsikt att förpassa prästen till de sälla jaktmarkerna vid något tillfälle, men han lyckades inte.
Jag frågade Ulf på Infocentret vad kulhålen hade blivit av och han upplyste mig om att just den altartavlan är flyttad till något kapell någonstans, han visste inte vilket och det vet inte heller jag.
Hallshuk kapell, så sägs det, där finns altertavlan med kulhål.
Nedanför kyrkan åt norr till står två bevarade gravstenar lutade mot en liten byggnad. Den ena har en bård med medeltida runor och den andra har något konstigt märke inristad på sig, kanske något bomärke, gårdsmärke eller dylikt (ser ut som en vapensköld). Runorna säger:
kuþ [: na]þ[i : lafran]z[ar : si]a[l ok : nikulas : hans : b]ro[þ]urs[unr : lit : mik :] kira : botu[lfr : sum : kirkiu : bygdi : h]an : kirþi : mik : gesus : kristus : naþi : alum [kristnum : sialum : sum : hiar : huilas : amen]
Översatt står det att "Gud nåde Lafrantzar själ och Nikulas, hans brorsson lät göra mig. Botulfr som byggde kyrkan han gjorde mig. Jesus Kristus nåde alla kristna själar som här vilar. Amen." På bilden ovan kan du läsa "kirþi : mik : gesus : kristus" om du tar och kikar efter.
Det finns få uppgifter om vem som har byggt alla kyrkor på Gotland under medeltiden. Forskarna laborerar med namn på olika verkstäder så att vanligt folk glömmer bort att det var helt vanliga förfäder som släpade och stretade samman såväl byggnader som inredning. Botulrf, som enligt ristningen byggde kyrkan, var säkert en fåröbo, vilken som helst.
Det finns också en bevarad gravsten i tornet som även den har runor ristad på sig, av vilka de kvarstående säger:
[÷ guþ : firi:lati us : orar : sintir : su sedi : petar: mura:masþiri]
Översatt står där märkligt nog: "Gud, förlåt oss våra synder - så sa Peter murarmästare". Visst undrar man vad Peter kan tänkas ha menat med det? Men eftersom runraden inte kan läsas i sin helhet får du inte tänka illa om Peter. Han var alldeles säkert lika noggrann som alla andra murare.
Det där med runor verkar förresten vara rätt vanligt i Gotlands nästan 100 medeltida kyrkor. Vill man se runor i en kyrka så är kanske en tur till Lye på södra Gotland att rekommendera, där har de klottrat överallt.
Hakparenteserna i runtexten ovan betyder att runorna har kompletterats med läsningar från tidigare århundraden eftersom det inte går att läsa dem fullständigt i dag.
Kutatavlan som hänger i kyrkan med en glasvägg framför sig är beskådansvärd, ty den hugfäster minnet av en vådlig färd 1603.
Fordom var det så att karlarna på Fårö gav sig ut på isen att klubba säl, men vid detta tillfälle bar det sig inte bättre att isflaket bröt sig lös och drev ut till havs.
Tre av karlarna lyckades ta sig iland på Gotska Sandön men resterande tolv drev iland i Skärgården någonstans 14 dar senare.
Det levde alltså 14 dar på ett isflak med enbart rått sälkött att äta. Det är rätt tuffa saker, men det är å andra sidan fåröbor också.
Du ser karlarna på sitt isflak på bilden ovan, vilket alltså är en del av Kutatavlan.
Också den här koggen, eller vad det nu är för sorts flytetyg, är från Kutatavlan och är medtagen enbart för att jag tyckte om skeppet.
Jag skall också tillägga att jag inte använde blixt då jag fotograferade. Sånt kan aldrig vara bra.
Fårö kyrka
Ut- och ombyggnaden till korsform 1858, då Fårö var en stor församling, förändrade kyrkans medeltida utseende. Långhusmurar och torn medeltida till viss del.Dopfunt 1300-tal. Processionskrucifix från omkring 1400. Altartavla 1740. Orgeln byggd för Väddö kyrka, köptes av församlingen 1875.
Av särskilt intresse de båda så kallade kutatavlorna (säljägare på drivande isflak). Den större 1618 och den mindre 1767.
Ombyggnaden 1858
1800-talet var ett vanvettigt århundrade sett från bevarandet av medeltida arkitektur. 100-tals kyrkor på fastlandet revs och byggdes om till vad som ibland kallas ladukyrkor, dvs kyrkan byggs efter konceptet stor lada - ett stort, rent och kalt rum, som man fyller med religiösa utensilier. Gotland drabbades inte lika mycket av detta raseri utan man brukar nämna två kyrkor som påverkades, nämligen Fårö och Eksta.
Före ombyggnaden på Fårö var den vad man gott kan kalla en försvarskyrka. Det förmodas att kyrkan hade två försvarstorn, och då passar ju kyrkan lite bättre in i resonemanget om fortifikation, se Medeltidens borgar.
Här är en bild rakt från väster. Kyrkan restaurerades 2001 så den lyser grannt nejderna kring. Det är lite ovanlig planform på kyrkan, men för övrigt är den inte så där väldigt dekorerat vid portarna och dylikt.
Men den är större än vad man först tror, känns rymlig på något sätt.
Dopfunten från 1300-talet är inte heller den, liksom kyrkan i övrigt, särskild utsmyckad eller dekorerad med allehanda symboliska bilder, något som är ganska vanligt i de medeltida kyrkorna på Gotland. Men den är ståtlig i alla fall. Och roligt är det att tänka på att alla fåröbor blivit döpta i denna medeltida mojäng (det blir en faslig hopen fåröbor på 700 år).
Jag letade förgäves efter altartavlan med kulhål genom, ty en ilsk fåröbo hade för avsikt att förpassa prästen till de sälla jaktmarkerna vid något tillfälle, men han lyckades inte.
Jag frågade Ulf på Infocentret vad kulhålen hade blivit av och han upplyste mig om att just den altartavlan är flyttad till något kapell någonstans, han visste inte vilket och det vet inte heller jag.
Hallshuk kapell, så sägs det, där finns altertavlan med kulhål.
Nedanför kyrkan åt norr till står två bevarade gravstenar lutade mot en liten byggnad. Den ena har en bård med medeltida runor och den andra har något konstigt märke inristad på sig, kanske något bomärke, gårdsmärke eller dylikt (ser ut som en vapensköld). Runorna säger:
kuþ [: na]þ[i : lafran]z[ar : si]a[l ok : nikulas : hans : b]ro[þ]urs[unr : lit : mik :] kira : botu[lfr : sum : kirkiu : bygdi : h]an : kirþi : mik : gesus : kristus : naþi : alum [kristnum : sialum : sum : hiar : huilas : amen]
Översatt står det att "Gud nåde Lafrantzar själ och Nikulas, hans brorsson lät göra mig. Botulfr som byggde kyrkan han gjorde mig. Jesus Kristus nåde alla kristna själar som här vilar. Amen." På bilden ovan kan du läsa "kirþi : mik : gesus : kristus" om du tar och kikar efter.
Det finns få uppgifter om vem som har byggt alla kyrkor på Gotland under medeltiden. Forskarna laborerar med namn på olika verkstäder så att vanligt folk glömmer bort att det var helt vanliga förfäder som släpade och stretade samman såväl byggnader som inredning. Botulrf, som enligt ristningen byggde kyrkan, var säkert en fåröbo, vilken som helst.
Det finns också en bevarad gravsten i tornet som även den har runor ristad på sig, av vilka de kvarstående säger:
[÷ guþ : firi:lati us : orar : sintir : su sedi : petar: mura:masþiri]
Översatt står där märkligt nog: "Gud, förlåt oss våra synder - så sa Peter murarmästare". Visst undrar man vad Peter kan tänkas ha menat med det? Men eftersom runraden inte kan läsas i sin helhet får du inte tänka illa om Peter. Han var alldeles säkert lika noggrann som alla andra murare.
Det där med runor verkar förresten vara rätt vanligt i Gotlands nästan 100 medeltida kyrkor. Vill man se runor i en kyrka så är kanske en tur till Lye på södra Gotland att rekommendera, där har de klottrat överallt.
Hakparenteserna i runtexten ovan betyder att runorna har kompletterats med läsningar från tidigare århundraden eftersom det inte går att läsa dem fullständigt i dag.
Kutatavlan som hänger i kyrkan med en glasvägg framför sig är beskådansvärd, ty den hugfäster minnet av en vådlig färd 1603.
Fordom var det så att karlarna på Fårö gav sig ut på isen att klubba säl, men vid detta tillfälle bar det sig inte bättre att isflaket bröt sig lös och drev ut till havs.
Tre av karlarna lyckades ta sig iland på Gotska Sandön men resterande tolv drev iland i Skärgården någonstans 14 dar senare.
Det levde alltså 14 dar på ett isflak med enbart rått sälkött att äta. Det är rätt tuffa saker, men det är å andra sidan fåröbor också.
Du ser karlarna på sitt isflak på bilden ovan, vilket alltså är en del av Kutatavlan.
Också den här koggen, eller vad det nu är för sorts flytetyg, är från Kutatavlan och är medtagen enbart för att jag tyckte om skeppet.
Jag skall också tillägga att jag inte använde blixt då jag fotograferade. Sånt kan aldrig vara bra.
Fårö Gotland | Vägbeskrivning från Visby Väg 148 till Fårösund, ta färjan, sen rakt fram halvannan mil. Fågelväg till större orter (ungefärliga siffror) Fårösund 7 km, Slite 33 km, Visby 62 km, Roma 66 km, Klintehamn 78 km, Hemse 97 km, Burgsvik 121 km. Visa Fårö kyrka på en enkel karta med vägnummer eller på en bättre karta. /text och foto Bernt Enderborg Länk till den här sidan: http://www.guteinfo.com?id=178 |
Utskriftssida | Utflykt+ | Tipsa/länka | Vykort | Kommentar | Statistik
| Resa till Gotland |
|
Gotlandsfärjan Resor - paket, skol, tema |
| Aktiviteter |
Se också |
| Att hyra |
| 2 bäddar, NGO-007, Gäststuga 3 bäddar, NGO-006, Stuga 4 bäddar, Alt 6, Stuga 6 bäddar, NGO-683, Stuga 6 bäddar, Alt33, Hus 6 bäddar, Alt35, Stuga Fråga många företag på en gång Har du nåt att hyra ut? |
| Företag |
| Konferens Stora Gåsemora gård AB Skolresor Skolreseäventyr Norden AB Stuguthyrning Fårösunds Semesterby AB Sudersands Semesterby |
| Länkar |